
För företag och investerare
BotH₂nia – 8 regioner, 24 värdekedjor och 450 000 ton vätgas
BotH₂nia-regionerna erbjuder stora möjligheter för vätgasindustrin
BotH₂nia-regionerna lockar till sig internationella investeringar inom den snabbt växande vätgasindustrin, eftersom
- BotH₂nia-regionerna står för 85 % av Finlands vindkraftsproduktion och därför finns det gott om förnybar och prisvärd el i regionen. Fingrid har byggt ett stamnät som täcker hela Finland för elöverföring.
- Gasgrid Finland utvecklar en national vätgasinfrastruktur som sammanbinder regionerna.
- I regionerna bedrivs omfattande forskning och utbildning inom vätgasindustrin.
- Många internationella djuphamnar förbinder regionerna med de stora marknaderna i Europa som ligger i närheten.
- I Finland finns det rikligt med biogen koldioxid, särskilt från skogsindustrin.
- I Finland finns ett fjärrvärmenät på över 16 000 kilometer och över hälften av landets befolkning använder den. Detta ger möjlighet att utnyttja spillvärme på många orter.
- Tack vare den traditionella kemiska industrin och annan industri finns det i Finland färdiga affärsekosystem som den nya vätgasindustrin kan dra nytta av.
- Finland är ett politiskt och ekonomiskt stabilt land och ingår i EU:s inre marknad.

BotH₂nia-regionerna från norr till söder
Sea Lapland (Kemi, Torneå/Tornio)
I Sea Lapland finns 12 befintliga eller planerade industriområden där vätgasindustrin kan etablera sig. Detta innebär 1 000 hektar industriområden där det enligt detaljplanen är tillåtet att placera anläggningar som i stor skala hanterar eller lagrar farliga kemikalier.
I området finns stora källor till biogen koldioxid. Den största av dessa är Metsä Fibres massafabrik i Kemi, i Sea Lapland. Metsä Fibre genomför redan nu tester av koldioxidavskiljning vid sin andra fabrik i Raumo, i Satakunta.
I området som omfattar Torneå, Keminmaa, Kemi, Simo och Tervola finns det gott om el tack vare regionens egen vindkraftsproduktion. Det finns också stora kraftledningar som går över gränsen mellan Finland och Sverige, och dessa kommer att förstärkas ytterligare i framtiden.
Gasgrid Finland och Nordion Energi planerar att koppla samman den finska och svenska vätgasindustrin med Nordic Hydrogen Route, en vätgasledning som dras genom Sea Lapland. Detta gör det möjligt att köpa vätgas från Sverige och vidareförädla den i Sea Lapland till syntetiskt bränsle, som sedan kan exporteras till de internationella marknaderna från hamnen i Kemi. På samma sätt kan väte också transporteras från Sea Lapland till norra Sverige, där man bygger en vätedriven stålindustri samt vätelager.
Läs mer på H2 Sea Lappland-webbplatsen.
Offentliggjorda projekt:
- Norsk E-Fuel, Torneå (Sea Lapland)
- ET Fuels, Ranua (Lappland)
- Vetyalfa, Kemijärvi (Lappland)
- Vetyalfa, Rovaniemi (Lappland)
Kontakta oss för mer information om regionen och projekten:
- Eveliina Nousiainen, Projektipäällikkö / Project Manager, Kemin Digipolis, eveliina.nousiainen [a] digipolis.fi, +358 40 196 1114
Norra Österbotten (Uleåborg/Oulu, Nivala, Utajärvi, Vaala)
I Norra Österbotten utvecklas vätgasekosystemet snabbt och blir alltmer omfattande. Största delen av de nya vätgasanläggningarna planeras i Uleåborg, där det finns flera industriområden tillgängliga för vätgasindustrin. Dessutom planeras anläggningar för produktion av vätgas och vätgasbaserade produkter att byggas i Nivala-Haapajärvi-området samt i Utajärvi.
Norra Österbotten drar nytta av sin ställning som Finlands största vindkraftskluster. I området har även betydande solkraftsprojekt offentliggjorts.
I området finns exempelvis Stora Enso:s massafabrik i Uleåborg samt Oulu Energias produktionsanläggningar som källor till biogen koldioxid. Finlands största biogaskraftverk planeras i Nivala.
I Norra Österbotten finns det gott om kompetent arbetskraft, eftersom området har en omfattande koncentration av högteknologiska företag och forskningsinstitutioner. Norra Österbottens satsningar på forskning och utveckling hör till de högsta i Europa. Väteforskning har länge varit ett av Uleåborgs universitets styrkeområden.
Läs mer på webbplatsen Hydrogen in Oulu.
Offentliggjorda projekt:
- Abo Energy, Nivala
- Abo Energy, Uleåborg
- Hy2Gen, Uleåborg
- Nivala Biogas, Nivala
- Oulu Energy / P2X Solution, Uleåborg
- Verso Energy, Uleåborg
- Vetyalfa, Utajärvi
- Vetyalfa, Vaala
Kontakta oss för mer information om regionen och projekten:
- Janne Hietaniemi, Asiakkuuspäällikkö / Key Account Director, BusinessOulu, janne.hietaniemi [a] businessoulu.fi , +358 40 649 1211
- Kimmo Niskanen, Aluekehitysjohtaja / Regional Development Director, Nihak, kimmo.niskanen [a] nihak.fi , +358 40 029 9412
Mellersta Österbotten (Karleby/Kokkola)
I Mellersta Österbotten ligger Kokkola Industrial Park (KIP), som med sina 700 hektar är Nordeuropas största ekosystem för kemisk industri och metallförädling. Området har en lång tradition av vätgasproduktion. Woikoski har i årtionden producerat vätgas genom ångreformering och tillverkar idag även vätgas genom elektrolys. Hycamite har öppnat en egen vätgasproduktionsanläggning baserad på metanpyrolys. Dessutom planeras ytterligare produktionsanläggningar för elektrolytisk vätgas i området. I området finns redan annan kemisk industri som använder vätgas i sina processer.
Karlebys hamn ligger alldeles intill industriområdet. Karlebys hamn är Finlands största hamn för bulkgods och Finlands tredje största hamn sett till volym. Hamnen är en av de viktigaste exporthamnarna för den kemiska industrin i Finland, vilket innebär att hamnen har stark kompetens och stor kapacitet för att tillgodose vätgasindustrins behov.
Läs mer på KIP:s webbplats.
Offentliggjorda projekt:
- Arctial, Karleby & Kronoby
- Hycamite, Karleby
- Vanadis Fuels, Karleby
- Woikoski, Karleby
Kontakta oss för mer information om regionen och projekten:
- Teemu Aho, TKI-koordinaattori / R&D Coordinator, Centria, teemu.aho [a] centria.fi, +358 50 330 04068
Österbotten (Vasa/Vaasa, Kristinestad/Kristiinankaupuki, Jakobstad/Pietarsaari)
Längs Österbottens kust planeras anläggningar för produktion av vätgas och vätgasprodukter på flera olika orter. Längst fram i planeringen ligger Kristinestad (Kristiinankaupunki), där Koppö Energias vätgasanläggningar ska placeras i hamnområdet Björö (Karhusaari). Staden håller också på att planera ett nytt industriområde i norr, där vätgasindustrin är välkommen att etablera sig. I Jakobstad planeras en vätgasanläggning i industriområdet Alholma, som har direkt anslutning till Jakobstads hamn.
Vasa är ett viktigt centrum för energisektorn, där även företag som utvecklar lösningar och system för sjöfartsindustrin, såsom Wärtsilä, är verksamma. I samband med detta bedrivs forskning i staden kring teknologier som kan utnyttja vätgas och vätgasbaserade bränslen inom sjöfarten.
EnergyVaasa-klustret (EnergyVaasa – Merinova), som är verksamt i Vasa-regionen och utgör Nordens största energiklynga, omfattar internationella toppföretag inom branschen, såsom Wärtsilä, ABB, Danfoss och Hitachi Energy. Samarbetet med forskningsinstitutionerna fungerar utmärkt.
Läs mer på Kristinestads vätgasida.
Läs mer om Vasa på EnergySampos och EnergyVaasas webbplatser.
Offentliggjorda projekt:
- Koppö Energy, Kristinestad
- Plug Power, Kristinestad
Kontakta oss för mer information om regionen och projekten:
- Angelique Irjala, VD / CEO, Business Kristinestad, angelique.irjala [a] krs.fi , +358 40 569 3796
- Kari Valkama, Projektipäällikkö / Project Manager, Merinova, kari.valkama [a] merinova.fi , +358 40 513 4372
Södra Österbotten (Seinäjoki)
Södra Österbotten är ett viktigt område för produktion av förnybar el i Finland. Regionen producerar redan idag mer el än vad den själv behöver, och produktionen baseras huvudsakligen på vindkraft, som kompletteras av snabbt växande solkraft. Tack vare pågående och planerade vind- och solkraftsprojekt förväntas kapaciteten och den årliga produktionen av förnybar el i Södra Österbotten öka kraftigt fram till år 2030.
Regionens starka jordbruks- och livsmedelskedja stöder storskalig biogasproduktion, i samband med vilken biogen koldioxid bildas. Biogas och biogent CO₂ skapar förutsättningar för vidareförädling av vätgas samt utveckling av Power-to-X-lösningar. I Södra Österbotten har en studie om lämpliga etableringsplatser för ren industri genomförts, där flera områden i olika delar av regionen har identifierats som lämpliga för investeringar i ren industri.
Kontakta oss för att få veta mer om regionen och projekten:
- Suvi Karirinne, Erityisasiantuntija / Senior RDI expert, SEAMK, suvi.karirinne [a] seamk.fi , +358 40 830 2024
Pirkanmaa (Tammerfors/Tampere)
Tammerfors stadsområde är Finlands näst största stadsområde och ett starkt centrum för teknikindustrin. Cirka 80 procent av Finlands industri ligger inom en radie av två timmars bilresa.
I Tammerforsregionen produceras stora mängder biogen koldioxid vid värmeproduktion och avfallsförbränning, vilket gör att flera anläggningar planeras för produktion av vätgas och vätgasbaserade produkter. Eftersom Pirkanmaa har ett centralt läge är det relativt enkelt att överföra el via stamnätet.
Som en stor universitetsstad kan regionen erbjuda en stor andel kompetent arbetskraft samt bostäder och tjänster för arbetskraften.
Offentliggjorda projekt:
- Freija, Tammerfors
- Nordic Ren-Gas, Tammerfors
Kontakta oss för mer information om regionen och projekten:
- Mika Kolari, Asiakkuusvastaava / Senior Business Advisor, Business Tampere, mika.kolari [a] businesstampere.fi , +358 40 505 7464
Satakunta (Björneborg/Pori, Raumo/Rauma)
Satakunta är en av de regioner i Finland som har gjort snabbast framsteg inom utvecklingen av vätgasekonomin. I Harjavalta finns Finlands första kommersiella anläggning som producerar vätgas enbart genom elektrolys. Den ägs av P2X Solutions.
Metsä Fibre har beslutat att starta upp Finlands första kommersiella anläggning för koldioxidavskiljning i Raumo. Flera produktionsanläggningar för syntetiska bränslen planeras i området, i industriområdet vid Björneborgs hamn, längs Kumo älv och i Raumo.
LNG-terminalen i Björneborgs hamn erbjuder unika möjligheter i Finland för export av syntetiska bränslen till resten av världen. Gasgrid har meddelat att man undersöker möjligheten att bygga ett multigasnät ända till Björneborg, vilket skulle göra det möjligt att transportera syntetiska gaser via rörledningar från Björneborgs hamn för vidare export.
Offentliggjorda projekt:
- Luoto Energia, Raumo
- Nordic Ren-Gas, Björneborg
- Norsk E-Fuel, Raumo
- P2X Solutions, Harjavalta
Kontakta oss för mer information om regionen och projekten:
- Matti Luhtanen, Projektipäällikkö / Project Manager, Prizztech, matti.luhtanen [a] prizz.fi , +358 44 710 5347
Egentliga Finland (Åbo/Turku, Nådendal/Naantali, Salo)
I Egentliga Finland lockar vätgasindustrin till det nya industriområdet Isosuo i Åbo, industriområdet öster om Nådendals hamn samt cirkulärsekonomiparken Lounapuisto i Salo. Alla dessa områden har eller kommer att få beteckningen T/Kem i detaljplanen. Industriområdet Isosuo är specialiserat på ren industri. Industriområdet vid Nådendals hamn ligger nära befintlig tung industri och logistik. Lounapuisto fungerar som ett centrum för cirkulär ekonomi. Alla områden har anslutning både till det nationella elnätet och till fjärrvärmenätet. Enligt Gasgrids preliminära plan skulle Finlands nationella vätgasnät sträcka sig till både Åbo, Nådendal och Salo.
I Egentliga Finland bidrar fyra universitet och utbildningsinstitutioner till att utbilda kompetent arbetskraft. Enbart vid universiteten studerar över 50 000 studenter. I Finlands tredje största storstadsområde finns dessutom redan ett stort utbud av bostäder och tjänster, vilket underlättar rekryteringen av arbetskraft från andra delar av landet.
I Egentliga Finland är solkraftsproduktionen den bästa i Finland, efter Åland. Enligt tidigare planer är det också möjligt att bygga omfattande havsbaserad vindkraft i det omgivande grunda havsområdet.
Läs mer på Åboregionens vätgas-sida.
Kontakta oss för att få veta mer om regionen och projekten:
- Reeta Huhtinen, Asiakkuusvastaava / Account Manager, Business Turku, reeta.huhtinen [a] businessturku.fi , +358 10 321 8831
- Jussi Somerpalo, Erityisasiantuntija / Senior Specialist, Yrityssalo, jussi.somerpalo [a] yrityssalo.fi, +358 50 911 2580
Om du vill få investeringar i vätgas måste du kunna besvara följande frågor:
1
Var finns kunderna ‒ var kan vätgas eller vätgasprodukter säljas?
2
Varifrån får anläggningen sin utsläppsfria el?
3
Vilka är elkällorna ‒ hur kan anläggningen anslutas till elnätet?
4
Var kan man få tag på biobaserad koldioxid?
5
Hur sköts planläggningen?
6
Vad kräver tillståndsprocessen?
7
Var får anläggningen tillräckligt med vatten?
8
Var finns de närmaste djuphamnarna?
9
Var finns närmaste järnväg?
10
Hurdana är förbindelserna till vägnätet?
11
Var planeras framtida vätgasledningar?
12
Vem i kommunen och kommunens utvecklingsbolag kan hjälpa till?
13
Var kan man hitta den kvalificerade arbetskraft som behövs för anläggningen?
14
Var i regionen finns det andra företag som man kan sälja till och från vilka man kan köpa de nödvändiga produkterna och som kan fungera som partner?

15.11.2022
10 skäl till varför tyskarna investerar i vätgasindustrin i Kristinestad
Finland får en investering på 450 miljoner euro: Vindkraftsbolaget CPC Finland och det tyska investeringsbolaget Prime Capital planerar att bygga en 200 MW stor anläggning för utsläppsfri vätgas och syntetisk metan i Kristinestad.

15.11.2022
Analys: Vindkraft, industri och vätgasledning för Finlands största vätgasanläggning till Karleby
En stor vätgasinvestering på 500 miljoner euro i Finland: projektutvecklingsbolaget Flexens bygger en vätgasanläggning på 300 MW i Karleby. Anläggningen kommer att använda förnybar el för att producera vätgas och ammoniak.

11.11.2022
Så lockar kommunen till sig vätgasföretag
När en kommun ska locka väteföretag till sitt område, följer man KELE-principen: kontakter, erfarenhet, lönsamhet och efterfrågan.

10.11.2022
Många små och medelstora industriföretag har mycket att erbjuda på marknaden för grön vätgas
En enorm marknadspotential ger affärsmöjligheter i hela värdekedjan för vätgas. Affärsmöjligheter uppstår genom stödtjänster och teknik som byggs kring produktionsanläggningar. Här är stegen för att utnyttja vätgasekonomins affärspotential.
