10 skäl till varför tyskarna investerar i vätgasindustrin i Kristinestad

Anläggningen kommer att producera vätgas genom elektrolys av vatten. Vätgasen förädlas vidare till syntetisk metan genom att vätgasen reagerar med koldioxid. Den koldioxid som behövs för den nya anläggningen kommer från olika anläggningar inom en radie av cirka 150 km från Kristinestad. Förhandlingarna om koldioxiden för Kristinestad-anläggningen pågår fortfarande. 

Anläggningen kan sälja både vätgas och metan, men för närvarande är avsikten att sälja hela produktionen som metan för tunga transportbränslen. Eftersom naturgas huvudsakligen består av metan finns det en omedelbar och enorm marknad för metan och en stor infrastruktur för transport och lagring av metan finns redan på plats runt om i världen. 

Projektet är inte beroende av fluktuationer i elmarknadspriserna, eftersom vind- och solkraftverk producerar el för anläggningen enligt ett långsiktigt elinköpsavtal. CPC Finland och Prime Capital kommer själva att producera cirka 80 procent av den el som behövs för anläggningen. Vindkraftverken på 200 MW kommer att färdigställas för anläggningen i Björnö i Kristinestad i slutet av året. Dessutom väntar en rad andra vind- och solkraftverk på 600 MW på att bli godkända. 

Ett avtal om arrende av marken för vätgasanläggningen har undertecknats. Tillståndsprocessen pågår för närvarande. Innan anläggningen kan byggas behöver företaget fortfarande en ändring av detaljplanen, en miljökonsekvensbedömning, ett miljötillstånd och ett kemikalietillstånd. Det finns redan ett vattentillstånd för området. Tillståndsprocessen förväntas ta ett och ett halvt år. När tillstånden har erhållits kommer finansieringen att slutföras och ett slutgiltigt investeringsbeslut att fattas. Byggnationen av anläggningen väntas starta under andra halvåret 2024 och produktionen kommer att inledas 2025. 

När anläggningen är färdigställd kommer den att sysselsätta cirka 30 personer direkt. Anläggningen kommer också att sysselsätta fler människor indirekt, till exempel i hamnarna. Under byggnadsfasen kommer anläggningens sysselsättningseffekter att vara mycket större. 

Prime Capital från Tyskland, som deltar i Kristinestad-projektet, har också finansierat P2X Solutions vätgasanläggning i Harjavalta. CPC Finland har redan flera vindkraftsprojekt i Finland. 

Investeringen är ett resultat av ett antal faktorer som faller på plats.  

1. Det finns en efterfrågan på produkter som tillverkas i Finland. Det finns för närvarande inte tillräckligt med syntetisk metan på marknaden. Det finns redan en köpare för produktionen från den nya anläggningen i Tyskland. Detta återspeglar en ny situation: när det gäller energiprodukter delas Europa upp i tre zoner. Syd- och Nordeuropa producerar energiprodukter och mellanzonen köper nu så mycket som vi kan erbjuda. 

2. Det finns mycket billig, utsläppsfri energi att tillgå och Björnön är dessutom väl ansluten till elöverföringsnätet. I Finland behöver vi fortfarande mer elproduktion för andra projekt. Vi behöver också ett ständigt växande nät för att ansluta den växande elproduktionen till nya produktionsanläggningar. 

3. I Kristinestad gör industriplanen det lätt att hitta en plats för en anläggning. I många avseenden förlorar Finland mot norra Sverige när det gäller att locka till sig investeringar i vätgas, men tillståndsgivning och zonindelning är lättare i Finland än i Sverige. Detta behöver effektiviseras ytterligare. 

4. Kristinestad har en djuphamn och ett annat alternativ är att använda Gasums LNG-terminal i Björneborg. Köparen kan sedan hämta LNG med fartyg. I Finland tar man för givet att infrastrukturen är fullt fungerande, men det är den inte. Det är billigare att producera vätgas och vätgasprodukter vid ekvatorn, men om hela infrastrukturen, inklusive hamnen, först måste byggas på produktionsplatsen ändras lönsamhetskalkylen. 

5. I Finland kan man få koldioxid från toppen av skorstenen på ett skogsbruksverk. Koldioxid behövs för att omvandla vätgas till bränslen som utan ändringar kan användas i alla motorer som för närvarande använder mineraloljebränsle eller naturgas.  

6. Koldioxidens biogenitet, dvs. det faktum att koldioxid produceras genom förbränning av trä eller annat organiskt material, är av avgörande betydelse. I en skog skulle träet naturligt förruttna och frigöra kol i kretsloppet. När kolet i bränslet kommer från trä som annars skulle ruttna, i stället för att grävas upp ur marken, släpps inget nytt kol ut i atmosfären. 

7. Tillgången till kvalificerad arbetskraft i Finland är också avgörande för investeringsbeslutet Det är dock här som gränserna plötsligt kommer in i bilden. Det behövs fler människor inom vätgassektorn. Det behövs snabbt mer utbildning. Anlitande av utländsk arbetskraft från hela världen bör anmälas till myndigheterna. 

8. Investeringarna i Kristinestad beror också delvis på att kommunen, regionutvecklingsbolaget och industriområdet har kompetenta personer på plats som svarar på företagens frågor. Företagen behöver svar på sina frågor, och utan investeringar kommer de inte att få dem. 

9. Företagen behöver hela affärsekosystem. Därför föredrar företagen att investera där det finns andra företag som kan fungera som kunder och samarbetspartner och tillhandahålla de produkter och tjänster som de behöver. Vi måste också ta hand om dessa ekosystem. 

10. Den sista fördelen är att Finland är politiskt sett rent ut sagt tråkigt säkert och att det praktiskt taget inte finns någon korruption. Investerare föredrar att föra sina pengar till ett land där statsministerns dansvideo är det som är mest omtalat, snarare än bombattacker. 

Den ursprungliga artikeln publicerades på LinkedIn: https://www.linkedin.com/pulse/10-syyt%25C3%25A4-miksi-saksalaiset-sijoittavat-suomen-vetyyn-visa-noronen