Vätgas i myndighetsverksamheten

Stora projekt har alltid någon form av miljökonsekvens. Syftet med myndighetsverksamheten är att säkerställa att man under projektens förhandsplanering tillräckligt noggrant beaktar miljökonsekvenserna, inbegripet andra aktörers behov och framtida utvecklingsbehov. I MKB-behovsprövningen och den egentliga miljökonsekvensbedömningen granskar man om projektet för med sig betydande konsekvenser som man borde sträva efter att minimera och kompensera, eller som det annars finns skäl att förbereda sig på medan projektet genomförs. I planläggningen samordnar man olika markanvändningsformer, reserverar områden för produktionen och den infrastruktur som behövs för projektet, samt beaktar de framtida utvidgningsbehoven. I miljötillståndsförfarandet fastställs utsläppsnivåerna för verksamheten i enlighet med gemensamma spelregler. Under bygglovsprocesserna ser man till att byggnaderna blir hållbara och säkra att använda. Utan myndighetsverksamheten kunde en sådan viktig förhandsplanering kunna bli bristfällig. Myndighetsverksamheten är i bästa fall en tjänst där man genom ett omfattande samarbete med en grupp av sakkunniga skapar ramarna för en hållbar, säker och smidig produktion.

Utlåtandeförfarandena ger myndighetsprocesserna extra kvalitet. I värsta fall kan de dock vara tidsödande i sådana projekt vars teknik, behov och konsekvenser är främmande för flera av remissinstanserna. När myndighetsprocesserna för vätgasfabriksprojektet inleds funderar varje remissinstans på att ta i beaktande sådant som gäller det egna området. Det ställs höga förväntningar på myndighetsutlåtandenas tillförlitlighet, precis såsom det också borde vara. Vätgasproduktionen är fortfarande sällsynt i Finland och därför är det också nytt för myndigheterna. Att samla in heltäckande, objektiv information om nya teman är arbetsamt. Därför skulle en utveckling inom branschen och en smidigare myndighetsverksamhet stödas av en lättillgänglig databank för omfattande och objektiv information.

Hurdan information behöver man då? Det centrala är information om verksamhetens, såsom vätgasproduktionens, konsekvenser bland annat för miljön, säkerheten och för de funktionella behoven i normala- och undantagssituationer. Till exempel för planläggningsprojekt begär man utlåtanden av sakkunniga, myndigheter och aktörer inom markanvändning, energiförsörjning, datakommunikation, brand- och räddningsväsendet, säkerhetsbranschen och byggande/byggnadstillsyn. Varje remissinstans bedömer ansvaret och bär konsekvenserna av projektet ur synvinkeln för sitt eget område. För att utarbeta utlåtandet ska man sätta sig in i lagar, bestämmelser, undersökningar, planeringsguider, utredningar, dokument över tidigare genomförda projekt och annat informationsmaterial som är så objektivt som möjligt.  En heltäckande sammanställning av denna typ av material borde samlas i databanken.

Till tillstånds- och planläggningsbesluten hör också kommunpolitiska beslut och omprövningsförfaranden. Högklassig, offentligt tillgänglig information kan förhindra att det kommer klagomål och databankerna betjänar också yrkespersoner inom rättsprövningen. Objektiv information bör tillhandahållas i begriplig form så att även vanliga medborgare och kommunala beslutsfattare utöver myndigheterna ska kunna få en tillräckligt bra uppfattning om konsekvenserna samt om möjligheterna för att minimera dem och kompensera.

Ett stort antal myndigheter i Finland har effektiva kanaler för att göra kärninformationen bekant. Till exempel miljöministeriet ordnar årligen utbildningsdagar för de olika sektorerna i statsförvaltningens myndigheter, som i sin tur ordnar utbildningsdagar för de regionala myndigheterna. Förhandlingsdagar är populära evenemang, dit man kommer för att höra om nya författningar, teman, undersökningar och projekt samt för att träffa kollegor. Olika branschers fackföreningar, såsom byggnadstillsynerna, ordnar regelbundet kurser för personer som arbetar inom branschen. Grunden för den allmänna informationen om vätgasproduktionen kunde snabbt byggas upp bland myndigheterna till exempel genom att bjuda in den centrala säkerhetsmyndigheten TUKES till evenemangen för presentationer.

Utöver heltäckande, högklassig och lättillgänglig information kan processerna göras smidigare genom att ta med sådana personer i planeringen som kan ta i beaktande andras behov, bekymmer och synpunkter.  Att sprida objektiv information om fördelarna och nackdelarna med projekten i rätt tid, samt att förhålla sig respektfullt till andra aktörer, hjälper till att bygga upp ett förtroende mellan projektaktörerna samt med myndigheterna, medborgarna och de kommunala beslutsfattarna. När det handlar om att göra vätgasprojekten smidigare är sådan information som ger besluten en trygg grund samt projektledarnas inlevelseförmåga fördelar.

Marketta Nummijärvi
Utvecklingschef, Kauhajoki stad