Vätgas förändrar Sverige
Vätgas kommer att vara mycket mer än bara bränslet för en energiomvandling i Sverige. Vätgas kommer att få Sverige att se helt annorlunda ut än vad det gör i dag. Regeringen uppskattar att det till år 2035 kommer att behövas ungefär 100 000 nya invånare i regionerna i norr — en ökning med 20 procent av befolkningen på 500 000 som nu bor i Norrbotten och Västerbotten.
När de nya vätgasindustriernas anställda kommer att anlända till regionen kommer många andra att följa. Vätgasingenjörer kommer att behöva lärare till sina barn, serveringspersonal i restauranger och byggnadsarbetare för att bygga nya hus. Universiteten startar redan nya program för att utbilda unga ingenjörer för regionen. Norra Sverige kommer att bli mer levande än någonsin.
Stål visar vägen i Luleå och Gällivare
Johan Sandstedt, Forsknings- och Affärsutvecklare vid RISE Research Institutes of Sweden, lyfter fram tre affärsområden som söker stora mängder vätgas i landet.
“Den svenska stålindustrin är världsledande i utvecklingen av fossilfria ståltillverkningstekniker,” säger Sandstedt.
Det finns flera projekt i landet som har som mål att tillverka stål utan CO₂-utsläpp.
Den svenska satsningen på grönt stål, HYBRIT, har redan genomfört världens första kundleverans av stål tillverkat utan koldioxidutsläpp (CO₂). För ungefär två år sedan startade HYBRIT, som ägs av stålföretaget SSAB, energiföretaget Vattenfall och gruvdriftskoncernen LKAB, provtillverkningen i pilotanläggningen för fossilfritt stål i Luleå. SSAB planerar nu att omvandla sin nordiska bandtillverkning för att minska sitt koldioxidavtryck. SSAB:s ambition är att i stort sett eliminera koldioxidutsläppen omkring år 2030, 15 år tidigare än vad som uppgetts.
Med SSAB:s nuvarande tillverkningsnivåer kommer den fossilfria järn- och ståltillverkningen med HYBRIT-teknik att kräva ungefär 15 TWh fossilfri el varje år. LKAB planerar att tillverka fossilfri järnsvamp i Gällivare för att kunna försörja SSAB och andra med råvaror senast år 2030. När omställningen av LKAB:s verksamhet är klar kommer det att krävas totalt cirka 55 TWh per år – vilket inbegriper större delen av SSAB:s behov. En stor del av energin kommer att användas i form av vätgas.
SSAB
Stora planer för Boden och Hofors
“Hybrit är endast ett av flera projekt i det här området,” understryker Sandstedt.
H2 Green Steel gruppen planerar att tillverka CO₂-fritt stål i regionen. Innan år 2026 beräknas anläggningen i Boden att tillverka 2,5 miljoner ton vätgasdrivet stål varje år och 5 miljoner ton från år 2030. Företagets elbehov beräknas nå 12 TWh när tillverkningen kommer att vara i full gång år 2030, vilket är nästan tio procent av dagens elanvändning i Sverige. Den största delen av den energin kommer också att användas i form av vätgas.
Utöver planerna i norr behöver stålindustrin vätgas även på andra platser. I centrala Sverige, i Hofors utanför Gävle, har Ovako genomfört ett fullskaligt test där man värmt stål med vätgas inför valsning. Företaget ser fram emot att starta tillverkningen på industriell nivå längre fram och det kommer att kräva stora mängder av vätgas.
Vätgas för bränsletillverkning och den kemiska industrin
“Sverige behöver också vätgas för den kemiska industrin samt för tillverkningen av bio- och syntetiska bränslen,” berättar Sandstedt. Ambitionerna inom industrin är höga.
LiquidWind vill till exempel fånga koldioxid och kombinera det med vätgas för att tillverka det koldioxidneutrala bränslet e-metanol. Planen är att bygga den första e-metanolfabriken för kommersiell tillverkning i Örnsköldsvik. Fabriken ska kunna tillverka 50 000 ton e-metanol varje år. Anläggningen kommer att använda biogen koldioxid från en biobränslebaserad anläggning och kombinera den med vätgas som framställs genom elektrolys. Tillväxtplanerna är imponerande. Liquid Wind siktar på att ha etablerat 500 anläggningar till år 2050.
eMethanol är ett alternativ till fossila drivmedel och en potentiell väg för att minska koldioxidutsläppen med över 90 procent i sjötransporten. eMethanol kan också användas som byggsten i tillverkningen av andra hållbara kemiska ämnen som ättiksyra, formaldehyd och olefiner. Den här syntetiska metanolen kan bidra till att minska koldioxidutsläppen från industrier som tillverkar lim, lösningsmedel och plast.
Större säkerhet för leveranser genom att knyta samman svenska och finska vätgasnät
För att förse sin industri med tillräckligt med vätgas behöver Sverige bygga en stor vätgasledning från norr till söder, enligt en rapport publicerad av Energiforsk. I European Hydrogen Backbone-projektet, har Gasgrid Finland förutsett en liknande vätgasledning längs den finska kusten. Dessa två planerade ledningar kommer att kopplas samman vid den svensk-finska gränsen.
“Vi måste knyta samman den svenska och finska vätgasförsörjningen. Om vätgas tillverkas med vindenergi kommer vätgastillverkningen att variera beroende på vädret. Genom att tillverka vätgas i ett geografiskt större område kan vi få en stabil produktion,” säger Johan Sandstedt, Forsknings- och Affärsutvecklare vid RISE Research Institutes of Sweden.
Sverige vill säkerställa försörjningen på grund av omfattningen av planerna i den egna industrin. Det finns inga större planer på att exportera vätgas till andra länder. Den svenska industrin har helt enkelt ett så stort behov av vätgas så att all vätgas troligtvis kommer att behövas för att mätta den egna hungern för H₂-molekyler. Sveriges mål är inte att vara en råvaruproducent, utan att förädla vätgas för andra användningsområden med högre värde.
BotH2nia behövs på båda sidor om Östersjön
“RISE vill tillsammans med Luleå tekniska universitet LTU lyfta BotH2nia på dagordningen,” säger Sandstedt.
I Sverige lanserades BotH2nia vid Svenska Kraftnäts "Kraft 2021" event den 2 september förra året.
“Nu vill vi fortsätta arbeta genom dialog med näringslivet och innovationssystemet.”
I framtiden vill den svenska sidan av BotH2nia bidra till den politiska dialogen om vätgas mellan Sverige och Finland.
“Som forskningsinstitut är RISE intresserat av forskningsfrågorna som rör BotH2nia. Vi är medvetna om att det finns ett behov av storskaliga optimeringssystem över landsgränserna som innefattar hela systemet – vindkraft, elnät, gasinfrastruktur, energilagring och mycket mer. Jag ser det här forskningsarbetet som ett samarbete mellan RISE och VTT Technical Research Centre of Finland, samt mellan den svenska och finska akademiska världen," fortsätter Sandstedt.
LTU
