Vätesamarbete inleddes i Norra Österbotten

Närmare 150 personer från företag, kommuner och forskningsfältet i Norra Österbotten var med och initierade den gemensamma övergången till väte i landskapet då ett antal pionjärer berättade om sina erfarenheter för intresserade på vätenätverkets seminarium den 23 februari. En av de första som kommit i gång är Utajärvi kommun vid Ule älv.

– Utajärvi kommun är den första kommunen i Finland som arbetar på en plan där man inkluderat även framställning och distribution av väte. Målet är att planen ska vara i kraft om ett år, berättade Vuokko Paso, VD för Utajärven Yrityspuisto.

Kommunen med 2 700 invånare vid Ule älv bygger upp sin framtida välgång med hjälp av förnybar energi och cirkulär ekonomi. Kommunen strävar efter nära samarbete med företagen i branschen och bidrar till att få i gång verksamheten snabbare med sin kunskap om planläggning och verksamhet i det lokala samhället.

En viktig samarbetspartner för Utajärvi är Skarta Energy. Skarta har köpt upp ett över 100 hektar stort gammalt torvområde i Utajärvi och planerar där att bygga Finlands största solenergipark med cirka 150 megawatts kapacitet. Skarta och andra bolag står i beråd att i Utajärvi starta vindkraftsprojekt med cirka 150 vindkraftverk inom ramen för 10 olika projekt.

– I Utajärvi planerar vi även produktion och distribution av väte till bilar samt batteriuppsättningar för el och laddningsmöjligheter för elbilar. Verksamheten ordnas med hjälp av ett intelligent nätverk, förklarar Kari Tuominen, VD för Skarta Energy

Närenergihelheten i Utajärvi ska vara fullt operativ från och med 2026.

Lokationer för väteindustri i Brahestad

Brahestad har i sin nya utredning hittat tre områden i kommunen lämpliga för industriell produktion och lagring av väte. Staden siktar på att bli ett viktigt centrum för väteindustri i Bottniska viken både när det gäller den kolneutrala industrin och produktionen av väte. I Brahestad finns redan från tidigare SSAB:s stålfabrik som bolaget med hjälp av väteteknologi ska omvandla till en fossilfri produktionsplats för stål senast 2030.

– I områdesanalysen granskades bland annat behoven av jordbearbetning, tillgången till vatten och naturvårdsbehoven, såsom det nuvarande tillståndet för och användningen av naturen i området, tillgången till vatten och skyddsavstånden till exempelvis befintliga bostadsbyggnader och vindkraftverk, berättade miljökonsulten Karoliina Markuksela vid Ramboll Finland som genomfört utredningen.

Väteproduktionen gynnar de många projekt i Brahestads region som syftar till att producera el utan koldioxidutsläpp och stärka elnätet i regionen. Till exempel Tuulivoimatoimija OX2 planerar havsvindkraftsprojektet Halla i Finlands ekonomiska zon på ett havsområde utanför Uleåborg och Brahestad. På området planeras upp till 160 vindkraftverk. Vindkraftsparkens årsproduktion uppskattas till cirka 12 terawattimmar och enligt projektets preliminära tidsplan ska produktionen i vindparken börja tidigast 2030.

H-Flex-E ett exempel på helhetshantering av kedjan i Vasa

Avsikten med projektet H-FLEX-E i Vasa var att inspirera deltagare utanför Norra Österbotten.

– Vi kommer på en och samma plats att ha både produktion, lagring och konsumtion av grönt väte. Helheten förenas inte bara med elmarknaden utan även med det lokala fjärrvärmenätet, vilket förbättrar anläggningens totala verkningsgrad, berättade utvecklingsingenjör Niko Toppari vid EPV Energia.

Systemet i området kommer att öka den flexibla reglerbara kapaciteten på elenergimarknaden. Projektet kommer även att fungera som reservkraftverk för konsumtionstoppar. Väte som produceras utsläppsfritt medan elen är förmånlig lagras i ett stort väteförråd, där man kan producera elenergi flexibelt med en uppskattad kapacitet på 300 megawattimmar. På området uppförs även ett biogaslager som möjliggör användning av stödbränslen för förnybar energi.

Framtidens vätgasmotorer kommer från Wärtsilä. Avsikten är att motorerna ska kunna använda väte som framställts 100 procent utsläppsfritt i energiproduktionen år 2026.

– Målet med projektet som eventuellt inleds den här våren är att få erfarenhet av produktion och lagring av grönt väte samt av framtida flexibla och rena reglerbara energilösningar som möjliggör en grön övergång i samhället, konstaterar Toppari.

Forskningen och undervisningen stärks

Företagens framgång bygger på gedigen forskning. Vid Uleåborgs universitet bedrivs forskning om väte vid fyra fakulteter. Väteforskning i olika former ingår i över 20 projekt.

– Nu planeras en helhet på 30 studiepoäng som beaktar väteövergången, berättar Timo Fabritius, professor i metallurgi vid Uleåborgs universitet.

Väteforskningen vid Uleåborgs universitet har pågått i flera decennier. För närvarande är strategiska fokusområden vid Uleåborgs universitet ljuskatalytisk väteframställning, väteframställning genom metanpyrolys, användning av väte för reduktion vid metalltillverkning samt stålutveckling för framställning, lagring, överföring och användning av väte. Inom forskningen samarbetar man bland annat med Luleå universitet.

– De företag som är intresserade av samarbete kan kontakta till exempel mig, påminner Fabritius.

Air Liquide – modell från stora världen

Inom BotH2nia strävar man även efter att introducera tankar och idéer från världen och därför analyserades på seminariet i Norra Österbotten även verksamheten på världsmarknaden.

– Vi hör till de största väteaktörerna i världen, berättade Diederick Luijten, direktör på Air Liquide.

Storbolaget är verksamt inom såväl produktion, distribution som lagring av väte. Företaget ser till behoven inom industrin, trafiken och även el- och värmeproduktionen för byggnader. Även Ariane, Europeiska rymdorganisationens bärraketsserie, fungerar med väte från Air Liquide.

– Vi har haft stor nytta av den erfarenhet av väte som vi fått under de 40 år som vi levererat väte till petrokemin, glas- och elektronikindustrin samt olika rymdprogram, konstaterar Luijten.

För närvarande har bolaget 40 elektrolyserare i bruk på olika håll i världen. Målet är att inom kort öka väteproduktionen i elektrolyserarna till gigawattklassen.
Bolaget deltar aktivt i väteproduktionen i Europas viktigaste industriområde, Rhendeltat. Lujiten påpekar att det finns ett stort behov av vätehandel i världen.

– I Rhendeltaområdet kan man endast producera 10–15 procent av det utsläppsfritt framställda väte som behövs. En stor andel måste importeras någon annanstans ifrån, påminner Luijten.

Projektets verksamhetsområde är Norra Österbotten och en närmare projektbeskrivning finns på adressen R4H2 – REACTions for Hydrogen | Raahen seudun kehitys. (på finska)