Intresset för vätgas växer nu snabbt i Sverige

"Vårt medlemsantal har ökat dramatiskt under de senaste två åren", säger Björn Aronsson, verksamhetsledaren för Vätgas Sverige. 

Vätgas Sverige är en 15-årig förening som vill underlätta övergången till nollutsläppsenergi genom att främja användningen av vätgas.  Medlemmar och finansiärer kommer från näringsliv, institut, kommuner, regioner, nationella myndigheter och föreningar. 

När Vätgas Sverige grundades 2007 var många medlemmar främst intresserade av vätgas inom transportsektorn.  

"Under de senaste åren har medlemmarnas intresse också snabbt utvidgats till att omfatta inte bara transport utan också industri, energiproduktion, byggnader och jordbruk", säger Aronsson. 

Föreningen organiserar nätverksmöjligheter för vätgasaktörer och tillhandahåller information om vätgas samt publicerar rapporter. Tre fjärdedelar av föreningens inkomster kommer från olika projekt, studier och rapporter. Föreningen har för närvarande åtta anställda, motsvarande ca fem heltidstjänster. 

Flera vätgaskluster i Sverige 

Den framväxande vätgasindustrin i Sverige har den senaste tiden haft ett visst fokus till norra Sverige, där stålindustrins behov snabbt ökar hela vätgasvärdekedjan i regionen. Enligt Aronsson håller dock betydande vätgasindustrikluster på att växa fram på andra håll i hela Sverige.  

Det finns också en metallindustri som behöver vätgas i Mellansverige, där en vätgasledning från de viktigaste vätgasproducerande områdena i norra Sverige har föreslagits som en möjlighet. 

I Sverige är den kemiska industrin och oljeraffinaderiindustrin som behöver vätgas mest koncentrerade till landets västkust och i södra Sverige, med Sveriges största hamn Göteborg, en direkt förbindelse till Atlanten och de framtida vätgasproducerande regionerna i Norge och Danmark i omedelbar närhet. 

På samma sätt är bland annat Luleå universitet ett  viktigt centrum för vätgasforskning - men inte det enda. Aronsson lovordar också de senaste investeringarna i vätgasforskning vid KTH i Stockholm, Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Umeå universitet. 

Tillväxtföretag i skuggan av storföretagen 

Runt om i världen talas det om hur Sverige redan producerar sina första partier stål med hjälp av utsläppsfri vätgas. Men det är inte bara  de stora företagen som leder marknaden, utan  faktum är att ett antal intressanta start-ups också tar fart i Sverige. Aronsson nämner flera tillväxtföretag som exempel. 

Till exempel har Sveriges långvariga starka materialforskning gett upphov till Impact Coatings. Linköpingsbaserade Impact Coatings utvecklar och marknadsför innovativ teknik för PVD-ytbehandling. PVD (physical vapour deposition) är en metod för vakuumbeläggning av tunna metall- eller keramikfilmer. Impact Coatings samarbetar för närvarande med Hyundai Motor för att utveckla vätgasbränslecellsteknik. 

PowerCell, med säte i Göteborg, utvecklar och tillverkar bränsleceller och bränslecellssystem. Företaget grundades 2008 som en spin-off av Volvo.  

Metacon i Örebro utvecklar och tillverkar energisystem för produktion av vätgas, värme och el. 

Stockholmsbaserade MyFC använder vätgasbaserad mikro-PEM-bränslecellsteknik för krafttillämpningar med en nominell effekt på 1W-3kW. 

Karlskog-baserade CellImpact tillverkar mekaniskt avancerade bipolära flödesplattor för vätgasbränsleceller. Företagets egen formningsprocess gör det möjligt att tillverka stora mängder plattor med komplexa och exakta flödesmönster. 

I Kista i Stockholm utvecklar Cortus Energy teknik för förgasning av biomassa. Avfallet kann omvandlas till förnybara bränslen som kan användas i industrier som stål och transport. 

Tillståndsgivning och zonindelning som en bromskloss 

Liksom i många andra länder upplever företagen i Sverige ofta att problem med tillstånd och zonindelning i onödan bromsar upp projekt som minskar utsläppen av växthusgaser. I landet kräver näringslivet att tillståndstiden förkortas till en tredjedel av den nuvarande nivån. 

Ett centralt problem är kommunerna. Kommunerna har till exempel vetorätt mot vindkraftsprojekt i sina områden och har blockerat 80 procent av nya projekt för att bygga vindkraftverk på land. 

Enligt Aronsson ligger en del av orsaken i historien. När vattenkraft byggdes i norra Sverige lovade vattenkraftsbolagen stora ersättningar till lokalbefolkningen. I slutändan var den utbetalda ersättningen inte enligt förväntan. Därför möter energibolagen visst motstånd när man vill bygga ny energiproduktion. 

Små kommuner visar vägen 

Aronsson påpekar dock att det finns några små kommuner i Sverige som har tagit ledningen för att utveckla en vätgasekonomi. Mariestad, Sandviken och Trelleborg får särskilt beröm. 

Vid Vänern, Sveriges största sjö, byggde Mariestads kommun för tre år sedan världens första solcellsdrivna vätgastankstation. Sandviken, nära Gävle, har det högsta antalet vätgasbilar per capita i Sverige, delvis tack vare den lokala vätgastankningen. I Trelleborg, söder om Malmö, har vätgasen fått en bred närvaro: en yrkesskola utbildar vätgasproffs, ett lokalt energibolag ska börja producera vätgas med hjälp av Lhyfe-teknik och vätgasbussar har nu beställts.