Från tanke till projektplan

H2 Ecosystem Roadmap for Ostrobothnia (H2-ekosystemets färdplan för Österbotten) är ett av flera pågående lokala vätgasprojekt i Finland. Lokala projekt utbyter erfarenheter inom det nationella vätgasnätverket för offentliga aktörer, vilket gör dem till BotH₂nia partners. Deras insikter delas därför med allmänheten och finns även på den här webbsidan. Det här blogginlägget har skrivits av Emma Buss och Kaisa Penttilä från Hanken School of Economics, och det finns också publicerat på projektets hemsida, h2ecosystem.org.

Under seminariet den 10 februari 2022 samlades värdefulla inblickar

Ett andra seminarium inom projektet H2 Ecosystem Roadmap (for Ostrobothnia) anordnades online den 10 februari 2022.Kaisa Penttilä, från Hanken, agerade moderator och huvudsyftet var att få en djupare inblick i hur processen gått från tanke till projektplanering inom vätgastemat. Närmare 80 deltagare närvarade och under seminariet observerades gott humör bland åhörarna. Innan seminariet startade presenterade Kjell-Owe Ahlskog, från Alcea, rapporten Små och medelstora företags roll i den framtida globala vätgasekonomins ekosystem (tillgänglig på svenska and finska).

Man presenterade fem fall som senare diskuterades i mindre grupper. Kenneth Widell från Wärtsilä och Niko Toppari från EPV presenterade det första fallet, H-Flex-E (Hydrogen Flexibility Energy) – ett samriskföretag som etablerats gemensamt av Wärtsilä, EPV, Vaasan Sähkö och staden Vasa.

Projektets kärna är elmarknadens volatilitet. När elpriserna är låga omvandlas elektricitet till vätgas genom elektrolys. Trycksatt vätgas lagras och sedan när elpriserna går upp kan vätgasen användas i gasmotorer för att tillverka elektricitet, förklarade Widell. Dessutom skapas industriella synergier genom att man använder värmen som tillverkas under olika faser i processen.

Det andra fallet handlade om REH2, och representerades av Martina Wettin från Nilsson Energy.

Tillsammans med svenska staten och Naturvårdsverket har Nilsson Energy investerat i etableringen av ett helt nationellt nät av 24 vätgastankstationer. De kommer att uppföras snabbt och 2025 kommer alla stationer att stå klara på RASTAS serviceanläggningar, förklarade Wettin.

Det tredje fallet handlade om Kanäs hamn och industriområde, med sina gamla oljebergrum och möjligheten till storskalig vätgaslagring. Fallet presenterades av Mats Brandt från landskapsstyrelsen i Österbotten.

Infrastrukturen som kopplar samman bergrumsområdet med det ursprungliga elnätet är god. Den stora frågan är i det här fallet hur bergrummet ska kunna omvandlas från en anläggning för fossila bränslen till en mer hållbar lösning. Är vätgas ett genomförbart alternativ eller bör ägarna undersöka andra alternativ? Brandt utmanade deltagarna att ge sina synpunkter på alternativ som ska hjälpa kommunen att gå framåt med fallet.

Det fjärde fallet presenterades av Rasmus Hautala, som representerade de regionala företagen Dynamo Närpes och Kristiinan kaupungin elinkeinokeskus.

Enligt VEBIC (tidigare Levon Institute), kommer Kristiinankaupunki att bli självförsörjande med energi till 300%, främst genom vindkraft och bioenergibränslen. Kan vätgasekosystemet vara lösningen? Om det är det, vad kommer att hända med den här vätgasen och vem bör köpa elektrolysatorerna? Dessa var några av utmaningarna som Hautala pekade ut.

Det sista fallet handlade om en digital lösning för marknadens synergier. Ashkan Fredström och Emma Buss, från Hanken, förklarade att en marknadsplattform som för samman vätgastillverkare och konsumenter bör kunna underlätta för en framtida vätgasmarknad.

Vi skulle kunna börja med ett litet livskraftigt system som skulle kunna befästas ytterligare, förklarade Fredström.

Efter att de olika fallen presenterats, delades deltagarna upp i grupper för att diskutera dem tillsammans med de som presenterat fallen och diskussionsledarna. Sextiofem deltagare brainstormade kring utmaningarna och de kommande stegen för var och ett av de särskilda fallen.

Varje grupp förde livliga diskussioner och många intressanta insikter delades när diskussionsledarna sedan presenterade resultaten av arbetsgruppernas diskussioner till webbinariets deltagare.

Seminariet avslutades med presentationer och en paneldebatt om hur man ska gå vidare i dessa typer av projekt.

Krishnaswamy Sankaran, Radical Innovations Group AB, presenterade några av sina internationellt pågående arbeten och underströk att EU och de nationella regeringarna vill finansiera utvecklingen av ekosystem som har en kommersiellt beprövad idé som kan leda till nya arbetstillfällen och intäkter.

Idéägarna bör inte försöka att uppfinna hjulet en gång till utan istället använda experthjälp för att bygga dessa ekosystem. Det är viktigt att aktörerna som är involverade i ett projekt kompletterar varandra eftersom projekten även har en politisk aspekt. Det är viktigt att du har de rätta medarbetarna ombord för att kunna göra din röst hörd på EU-nivå, framhävde Sankaran.

Timo Ropponen, Spinverse, pratade om hur de arbetar med kunder som vill skapa nya verksamheter i vilka innovation är en viktig aspekt och som har tydliga möjligheter att expandera till den globala marknaden.

Vi anordnar till exempel innovationsutmaningar och hackathonevenemang och kan längre fram ta på oss hanteringen av ekosystemen för att hjälpa dessa att blomstra. Du kan skapa ekosystem men utmaningen ligger i att hålla dem vid liv, sa Ropponen.

Matti Rautkivi från Nordic Ren-Gas Oy, presenterade exempel på deras pågående projekt i Finland som kommer att göra det möjligt för hela städer att ha ett negativt koldioxidavtryck.

Finland är den bästa platsen för att ytterligare utveckla den hållbara omställningen ur ett vätgasperspektiv. Vi måste dock vara drivkraften för de som bygger dessa innovativa verksamhetsmodeller. Det viktigaste är att ha ett tydligt fokus och en tydlig strategi, att skapa ett utmärkt team och att du genomför idéen, underströk Rautkivi.

Vi vill tacka alla deltagare, de som presenterat fallen, diskussionsledarna och talarna för att ni deltagit i detta evenemang. Nästa event är Energy Week, som kommer att hållas mellan den 21 och 25 mars och sedan har ännu en workshop planerats till början av juni 2022, som del i projektet H2-ekosystemets färdplan för Österbotten.