BotH2nia åkte till Nederländerna och vad lärde vi oss?

• Utfasning av fossila bränslen och material i industrin leder till en geopolitisk omformning av energiflödena. Hamnarna och länderna i solbältet spelar en avgörande roll i detta sammanhang. 
• En upptrappning av havsbaserad vindkraft och vätgas kräver tydlig styrning. I Nederländerna står "färdplan" för "löfte". Marknadsaktörerna behöver inte gissa vad som ska hända och när. 
• Transporter av vätgas kommer att kräva flera olika lagringslösningar i logistiska hotspots som t.ex. hamnar. Att bygga om den befintliga kapaciteten är ett bra sätt att börja planera. Det är inte heller automatiskt dåligt om angränsande hamnar delvis har liknande anläggningar. Snarare kan det vara bra för försörjningstryggheten. 
• När man lyssnade på de olika talarna under det fyra dagar långa besöket lät ammoniak och LOHC (flytande organiska vätgasbärare som t.ex. toluen) som de mest lovande vätgasbärarna, när slutanvändningen är vätgas.  
• Metanol har återigen en befintlig global marknad. Den behövs till exempel inom den kemiska industrin. Ett motargument för att omvandla grönt vätgas till metanol för användning som bränsle var dess kolinnehåll.  
• Vissa aktörer såg flytande väte som en avlägsen framtid i bästa fall. Andra förberedde sig redan för den framtiden. E-metan nämndes knappt, även om det i Finland ses som ett av de mest lovande e-bränslena, eftersom det kan användas i existerandefordon.  
• Vätgas har transporterats via lokala rörledningar och lagrats på industrianläggningar i årtionden. Det är inte en helt ny forskningsfråga. Kommersiella aktörer som Koole Terminal och Zenith håller redan på att bygga upp lagringskapacitet – en notering för dem som söker riktmärken och lärdomar. Strohm kan ge ett exempel på en ny typ av vätgasledningar som också testats och validerats i åratal inom olje- och gasindustrin. 
• Vissa företag inom den kemiska industrin har i årtionden samlat erfarenheter av vätgashantering. Att överföra sina kunskaper till nya aktörer som är på väg in på vätgasmarknaden är avgörande när det gäller säkerhet.  
• Besökscentra som RDM i Rotterdam och ETCA Shell labb i Amsterdam gör ett bra jobb genom att visa snarare än berätta hur innovation luktar och hur en elektrolysator eller en vätgastankstation ser ut. 

Det finns många olika typer av aktörer som underlättar tillväxten av vätgasekonomin. Ministerier, hamnar och även ägare av kommersiella industrianläggningar bygger i praktiken upp affärsekosystem: de väljer ut aktörer, presenterar dem för varandra och stöder dem i deras projektutveckling.  

Men vem säljer de skapade värdekedjorna till potentiella nya anläggningar? Är det en uppgift för handelsfrämjande organisationer? Företag som leder dessa ekosystem? De nya anläggningarna som vill hittas? Och vem förbereder dessa anläggningar, gör dem medvetna om sina möjligheter, lär dem vad de kan förvänta sig och vad de ska förbereda sig på?  

Plötsligt ser det ut som om målet att sätta norra Skandinavien på de europeiska kartorna för väte är inom räckhåll. Därefter kan *BotH2nias raison d'etre vara att leta efter svar på frågorna ovan.  

*BotH2nia är ett varumärke för gränsöverskridande, offentligt-privat samarbete i vätgasrelaterade frågor i Östersjöområdet. Det konceptualiseras och valideras i ett tvåårigt projekt kallat "Kansallinen vetyverkosto" (Nationellt vätgasnätverk, 2022–2023). Projektet finansieras av de 42 medlemsorganisationerna från den offentliga sektorn och av Finlands arbets- och näringsministerium genom Uleåborgs regionråd. Projektkoordinator är Raahe Region Development.  

Den ursprungliga artikeln publicerades på LinkedIn på:

https://www.linkedin.com/pulse/both2nia-went-netherlands-what-did-we-learn-dr-minna-n%25C3%25A4sman/