Så lockar kommunen till sig vätgasföretag

1: Kontakter 

Jag och mina kollegor besöker Demo North i Luleå i juni. Vid cocktailevenemanget leder en värd från Invest in Norrbotten outtröttligt människor till andra människor. I det ögonblicket finns det inget hopp om ett längre samtal med honom, eftersom det viktigaste för honom i det ögonblicket är att knyta kontakter -– inte inom sin egen organisation, utan mellan främlingar. Han vet vad varje gäst kan bidra med och till vem, och vem som behöver det. Jag återkommer till detta i avsnittet om lönsamhet. 

2: Erfarenhet 

På BotH2nia goes Oulu-evenemanget i maj i år kommer Skarta att presentera för publiken vad de har planerat tillsammans med Utajärvi kommun för det lokala industriområdet. "Utajärvi kommun?", frågar en deltagare från publiken. Även hon representerar en liten stad och säger att hon har lärt sig att om det inte finns någon industriell verksamhet på orten som behöver vätgas, eller åtminstone en stor värmeanläggning, finns det ingen anledning att ha några stora förhoppningar om vätgasordet. 

Företaget får dock kontakt med en ny potentiell kund, kommunen får nya erfarenheter och insikter om vad som kan vara möjligt och fungera i deras område. Utajärvi kommer att vara en pionjär på världskartan. 

3: Lönsamhet 

Jag frågar ett företag från Uleåborg, som huvudsakligen är verksamt i andra länder, vad de tar hänsyn till när de bestämmer sig för att investera i vätgasrelaterade projekt. Svaret är tydligt: lönsamhet och den framtida marknadens storlek. Som byggare av vätgasnätverk inom den offentliga sektorn hade jag naturligtvis velat höra om tillgången till utbildad arbetskraft och smidiga licensförfaranden. Det är frågor som vi som offentliga aktörer kan påverka mer. 

I Luleå lyssnar jag på ett företag som berättar att det finns exakt två platser i världen där det verkar möjligt för dem att investera -– i norra Sverige eller norra Norge. Orsaken var de exceptionellt låga elpriserna i dessa regioner. Den grundläggande förutsättningen var naturligtvis att den billiga elen skulle produceras med förnybara energikällor för att spara på utsläppsrätter. 

Plötsligt förstår jag också värdet av att knyta kontakter på detta sätt. Om inte information om de möjligheter och goda erfarenheter som erbjuds sprids mellan aktörerna kommer hela regionens värde att förbli outnyttjat. Därav den outtröttliga rörelsen hos våra Norrbottensvärdar mellan deras gäster. 

4: Efterfrågan 

Lönsamheten påverkas naturligtvis av vem företaget behöver för att skapa en komplett värdekedja. Vad det kostar för råvaror, energi och underleverantörer, men också vad folk är villiga att betala för den färdiga produkten och hur många som behöver produkten. Vi kommer fram till frågan om efterfrågan. 

I Norrbotten har vi nått en punkt där företagen, från stora företag som LKAB och framåt, signalerar att marknaden är efterfrågestyrd. Till och med Northvolts nystartade verksamhet har en full orderbok innan batterifabriken i Skellefteå ens är igång.  

Denna situation uppnåddes dock inte i ett enda steg. Det föregicks av en politisk vilja i Sverige att locka 100 000 nya invånare till regionen fram till 2030, för att utföra alla de jobb som vätgasekonomin ansågs kunna generera.  

Några större finländska företag har hittills exporterat sina vätgasinvesteringar till Rotterdam. Marknadens storlek och närhet, möjligheten att tillgodose efterfrågan på ett kostnadseffektivt sätt, har angetts som en av de viktigaste orsakerna till detta. 

Kommunen kan ha ett särskilt inflytande på kontakter och erfarenheter 

Vår egen erfarenhet är att kommunerna åtminstone kan påverka kontakterna och erfarenheterna. Det är en svårare uppgift för kommunerna att lobba för att elpriserna i norra Finland ska ligga på samma nivå som i de västliga grannländerna. Det är kanske ännu svårare att omvandla glesbefolkade områden till metropoler. 

Därför fokuserar det nationella nätverket för vätgas på nätverkande och erfarenhetsutbyte. Vi kommer att sammanföra offentliga och privata aktörer från så många relevanta aktörer som möjligt för att göra det möjligt för företag att bygga lönsamma värdekedjor. Samtidigt strävar vi efter att se till att när en plats väl är bestämd kan tillstånd snabbt beslutas och att arbetskraften får den kompletterande utbildning som behövs. Med andra ord är den offentliga sektorn väl rustad för att spela sin roll, även när det gäller investeringar i väte. 

Vätgasledningar och landbaserad vindkraft 

Det finns ett par viktiga konkurrensfördelar i de norra delarna av Östersjön som kommunerna bör ha i åtanke. 

Finlands och Sveriges konkurrensfördel i vätgasekonomin är landbaserad vindkraft, vars produktionskostnad är hälften så hög som havsbaserad vindkraft. I Centraleuropa är vindkraft på land inte längre lämplig. Kostnaden för förnybar el är alltså i sig dyrare där än här. Detta är viktigt för produktion av elektrolytisk vätgas, eftersom elkostnaden står för ungefär hälften av kostnaden för att producera grönt vätgas. 

Samtidigt planeras redan nationella vätgasledningar i Finland och Sverige. Den första etappen av den nordiska vätevägen kommer att leda från Vasa via Kemi hela vägen till Sverige längs Bottenvikens kustlinje. I det europeiska vätgasnätverkets vision om ett europeiskt vätgasnätverk 2050 kopplas Finlands vätgasledningar till ett EU-omfattande nätverk. Offentliga projekt på den nya marknaden kommer naturligtvis också att elektrifiera den privata företagsmarknaden. Plötsligt blir det tydligt var och på grundval av vilka resurser väteprojekt bör övervägas i första hand. Möjligheten att transportera vätgas via rörledningar kommer att öka marknadens storlek eller råvarulagret för många företag, vilket påverkar lönsamheten och efterfrågan.