Hinder för vindkraftsprojekt identifierade – hur ska vi gå vidare?
För att identifiera hindren för vindkraftsprojekt beställde arbets- och näringsministeriet en studie om hinder för vindkraftsprojekt av FCG Finnish Consulting Group och publicerade resultaten den 4 oktober 2022.
Syftet med studien var att identifiera varför flera vindkraftsprojekt inte har förverkligats trots finska försvarsmaktens positiva utlåtande och hur sannolikheten för att de ska förverkligas kan förbättras. Både projektutvecklare och kommuner intervjuades för studien. Undersökningen visade att hindren hänger samman med en viktig faktor: acceptansen för energiproduktionen.
Finland har en enorm outnyttjad vindkraftspotential: år 2030 kan Finland redan ha 30 TWh importerad vindkraft, jämfört med cirka 8 TWh år 2021. Nätoperatören Fingrid uppskattar att det kommer att byggas ytterligare cirka 1000 MW vindkraft i Finland varje år. Därför är förverkligandet av vindkraftsprojekt avgörande för Finlands klimatmål. Utan en betydande ökning av vindkraften kommer Finland inte att kunna uppnå sitt mål att bli världens första fossilfria samhälle enligt regeringsprogrammet (10.12.2019).
Förutsättningarna för att bygga upp vindkraft är utmärkta: vindkraftsproduktionen är marknadsbaserad, kommersiellt lönsam och det finns fortfarande outnyttjade potentiella områden för vindkraftsutbyggnad i Finland. Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare ökat behovet av inhemsk energiproduktion, och energiproduktion blir alltmer en fråga om nationell försörjningstrygghet och klimatmål. Med andra ord finns det ett behov och en önskan att bygga mer vindkraft. I praktiken står vindkraftsprojekt dock inför ett antal utmaningar under utvecklingsfasen som ofta fördröjer eller i värsta fall hindrar projektet från att förverkligas. I synnerhet försenas de av överklaganden av planen, som kan ta flera år innan de prövas av domstolarna. Detta är inte en fråga om svårigheter för enskilda projekt, utan om ett allmänt fenomen som bromsar upp och avsevärt försvårar utnyttjandet av vindkraftspotentialen i hela Finland.
FCG:s studie från Finnish Consulting Group visar att det finns ett antal regionala orsaker till projektutveckling, t.ex. tätheten av bostads- och fritidsbebyggelse, andelen vattendrag i en region, landformer och markstruktur. Dessutom avgör elnätets omfattning och kapacitet, särskilt 400 kV-överföringsnätet, var projekten bör placeras geografiskt. Andra viktiga hinder för vindkraftsprojekt är landskapsvärden, naturvärden, politiskt eller offentligt motstånd, samordning med annan ekonomisk verksamhet, intressenternas erfarenhet av att uteslutas från projektutveckling, restriktiva beslut om markanvändning (t.ex. betydelsen av den kommunala generalplanen för vindkraft) och konkurrens mellan utvecklare om utvecklingen av vindkraftsparker och förvaltningen av mark som lämpar sig för vindkraftsparker.
Motståndet mot vindkraft har visat att det acceptabla målet (att producera fossilfri energi för att mildra klimatförändringarna) inte motiverar de medel som används för att uppnå det i allmänhetens medvetande.
Å andra sidan står det också klart att medborgarna måste ompröva sin inställning till vad vi själva är beredda att göra för att begränsa den globala temperaturökningen för att mildra klimatförändringarna.
Vissa av de identifierade hindren för vindkraftsprojekt kan övervinnas genom mer kunskap (t.ex. mer forskning och uppgifter om hotade arters livsmiljöer), tekniska lösningar (t.ex. förstärkning av Fingrids nät för att ansluta ny vindkraftsproduktion) och harmonisering av regleringsförfaranden (t.ex. enhetlig tolkning av riktlinjer och föreskrifter). I studien noterades dock också betydelsen av vindkraftsprojektens acceptans, eftersom det konstaterades att faktorer som markägarnas positiva inställning till vindkraftsprojekt, kommunens och lokalbefolkningens positiva inställning till vindkraft samt öppna diskussioner och interaktion med intressenterna är faktorer som ökar sannolikheten för att projekten genomförs.
I slutändan är allmänhetens inställning till vindkraft en fråga om huruvida de olika berörda parterna anser att projektet är rättvist och acceptabelt för dem och deras miljö. Social acceptans kan dock inte fastställas genom lagstiftning eller riktlinjer, utan är ett mycket mer komplext, till och med psykologiskt, fenomen. Men vad kan man göra åt det? Vid sidan av det tvärvetenskapliga tillvägagångssättet bör man uppmärksamma de grundläggande orsakerna till motståndet mot vindkraft. Vilka är de som främst klagar på planerings- och/eller byggnadstillstånd för vindkraftsprojekt, och vad motiverar de detta med? Hur kan antalet överklaganden av vindkraftsprojekt minskas så att de inte behöver behandlas av domstolarna i nuvarande omfattning? När det gäller ersättning för markanvändningsrättigheter med markägare, skulle man kunna hitta en modell som kan tjäna som referens vid förhandlingar med markägare, så att alla parter har en gemensam förståelse för de olika parternas rättigheter och skyldigheter, inklusive nivån på ersättningen för markanvändning?
Det är uppenbart att rätten att överklaga varken kan eller bör avskaffas. Vindkraftsoperatörer kan spela sin roll genom att i likhet med andra intressenter delta i en aktiv debatt för att förbättra projektens godtagbarhet, men utvecklingen av administrativa förfaranden är en uppgift för de offentliga förvaltningarna. Det är uppenbart att det behövs mer resurser för att hantera klagomål, men är detta den enda lösningen på problemet? Vilka andra sätt kan man hitta för att förbättra och påskynda behandlingen av klagomål om vindkraftsprojekt?
Nästa steg skulle vara att klargöra de bakomliggande orsakerna till de hinder som identifieras i denna rapport: vilka konkreta mål kan realistiskt sätt fastställas för att undanröja dem och vem (projektutvecklare, kommuner, offentlig förvaltning etc.) bör vara huvudansvarig för att vidta åtgärder? Hur de bästa metoderna kan genomföras kommer naturligtvis att kräva en aktiv och öppen debatt mellan de olika intressenterna och beslutsfattarna. Utan en samordnad och målinriktad strategi riskerar målen för 2030 att förbli en orealiserad potential. Inte bara för vindkraft, utan även för den efterlängtade rena vätgasekonomin, som är beroende av vindkraft. Vad som däremot är oomtvistligt är att verksamhet som är avgörande för mänskligt liv, för att inte tala om lyx som räknas som bekvämligheter, inte kan upprätthållas i framtiden utan roterande vindkraftverk i vårt synfält.
Originaltexten till denna artikel publicerades på Hannes Snellman Attorneys webbplats:
