Vetyalfa planerar vätgasraffinaderi i Kemijärvi
Vetyalfa planerar ett stort grönt vätgasraffinaderi i Kemijärvi. Produktionen av vätgas från förnybar el och dess raffinerade produkter skulle ge flera hundra arbetstillfällen i östra Lappland. Mervärdet av de slutprodukter som tillverkas av lokal vind-, sol- och vattenkraft skulle också stanna kvar inom provinsen.
Raffinaderiprojektet är baserat på det stora vindkraftsprojektet Lapioselkä i Salla och Savukoski, som består av 200 vindkraftverk och som drivs av Tuulialfa, Vetyalfas moderbolag. Den gröna el som produceras i Lapioselkä skulle användas för att bygga ett storskaligt vätgasraffinaderi i Kemijärvi med en produktion på 150 000 ton grön vätgas per år och en elektrolysörkapacitet på 1000 MW.
Mängden producerad vätgas skulle motsvara ungefär Finlands nuvarande vätgasproduktion. Anläggningen skulle också möjliggöra vidareförädling av vätgas till syntetiska bränslen som e-metanol och e-metan.
Investeringen i ett vätgasraffinaderi skulle vara värd minst 1 miljard euro, men beroende på nedströmsproduktion och andra faktorer kan den totala investeringen uppgå till maximalt 3 miljarder euro.
Förutom vindkraft skulle elektrolysörens elproduktion backas upp av cirka 100 MWp solkraftsproduktion som ska byggas på platsen för vätgasraffinaderiet och el från elnätet.
Markarrendeavtalet för projektet godkändes av Kemijärvis ekonomiska kraftnämnd tisdagen den 26.11.2024. Ett detaljplaneinitiativ kommer att lämnas in till Kemijärvi stad för beslut inom en snar framtid.
”Anläggningsprojektet är ett viktigt steg i utnyttjandet av Lapplands förnybara naturresurser till värdefulla slutprodukter. Vindkraftsprojektet i Lapioselä är meningsfullt att gå vidare med i tanken att det kommer att möjliggöra andra industriella investeringar av betydande skala i Lappland, såsom etableringen av en vätgasanläggning och ett vätgasraffinaderi. Kemijärvi, som är en välkänd industriort, har ett idealiskt läge för detta”, säger Antti Tanskanen, VD för Tuulialfa och Vetyalfa.
”Det är möjligt att producera värdefulla fossilbaserade ersättningar för raffinerade produkter från nordlig vindkraft och vätgas som utvinns ur vatten för att möjliggöra marknadsinträde för framtida syntetiska bränslen. Detta kommer att ge Lappland ett betydande mervärde.”
Anläggningsprojektet är beläget mindre än 10 kilometer väster om Kemijärvi centrum, i Lähtelänpalo, mellan motorvägen och järnvägen. Området gränsar också till Fingrids transmissionsnät. Vätgasraffinaderiverksamheten kommer att kräva en fabriksyta på cirka 10 hektar. Det finns inga bostads- eller fritidshus i närheten av anläggningen.
Det vatten som behövs för anläggningen tas från sjön Kemijärvi, som ligger ca 10 km bort, eller alternativt från grundvattnet i området. Anläggningen kommer att använda elektrolys för att spjälka vattnet till vätgas. Preliminära studier tyder på att påverkan på vattenresurserna kommer att vara begränsad. De kommer att klargöras ytterligare i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), som kommer att inledas i början av 2025.
Vätgasbearbetning i industristaden för grön omställning
Anläggningsprojektet kommer att bygga vidare på Kemijärvis långa industrihistoria och befästa dess rykte som en viktig stad för grön omställning.
”Vi hoppas att projektet blir av, eftersom Vetyalfa-projektet ligger helt i linje med vår nya stadsstrategi som bygger på hållbar utveckling. I vår strategi vill vi se Kemijärvi som en konkurrenskraftig miljö för tillväxt inom bioekonomin. Vätgas som produceras från förnybar el och raffineras till fossilfria bränslen kommer att mildra klimatförändringarna, vilket är mycket viktigt för oss i norr. Projektet kommer också att stödja företagstillväxt och nystartade företag, skapa arbetstillfällen för oss och öka skatteintäkterna”, säger borgmästare Dina Solatie.
Uppförandet av anläggningen skulle ge hundratals arbetstillfällen under byggfasen. När produktionen startar skulle produktionen av vätgas och dess förädlade produkter ge 120 permanenta direkta jobb vid en kapacitet på 1000 MW, och 40-60 jobb vid en lägre kapacitet. De indirekta sysselsättningseffekterna skulle multipliceras av den stora leveranskedjan och nätverket av underleverantörer, som i stor utsträckning skulle använda sig av insatsvaror och tjänster från andra branscher, särskilt under byggandet av anläggningen, men även under underhållsarbetet under anläggningens drift.
Anläggningen kommer att kräva miljö- och vattentillstånd samt bygglov, och tillståndsfasen är planerad till 2026-2027. Anläggningen förväntas tas i drift 2030.
Vetyalfa förbereder också för uppstart av anläggningsprojektet i mindre skala, med en elektrolyskapacitet på cirka 200 MW. Vilket kapacitetsalternativ som ska väljas kommer att beslutas före licensfasen, främst på grundval av framstegen i Lapioselkä vindkraftsprojekt, som nu befinner sig i de tidiga stadierna av en miljökonsekvensbedömning (MKB).
