Skynda på, om du avser bygga en vätgasdal!

Österbottens förbund ordnade ett studiebesök till hamnen i Eemshaven och staden Groningen i norra Nederländerna för att lära sig mer om den framgångsrika utvecklingen av havsbaserad vindkraft, utvecklingen av vätgasdalar och kusthamnarnas centrala roll i den gröna omställningen. Besöket var en uppföljning för att utveckla ett samarbete som inleddes efter att Mission Innovations delegation från Groningen besökt Vasa i maj 2022. Landskapsdirektör Mats Brandt tillsammans med fjorton delegater som representerade de olika delarna av  Österbottens region, från Kristinestad i söder till Pedersöre i norr, deltog i studiebesöket och fick värdefulla insikter om hur man kan förbereda nyckelaktörer på Finlands västkust på de möjligheter och utmaningar som havsbaserad vindkraft och grön vätgas innebär.

Resan gav många goda insikter i varför det är viktigt att skapa nätverk över gränserna och samarbeta internationellt i allmänhet:

För det första är internationellt samarbete viktigt för att påskynda utvecklingen av den gröna omställningen.

Klimatkrisen är av en så stor skala att utspridda aktiviteter utan synkronisering inte kommer att räcka till. Vad som behövs är samordnade åtgärder mellan aktörer med mandat och resurser (nationella och regionala myndigheter, stora företag, icke-statliga organisationer) som kommer att kunna påverka globalt. Parisavtalet och de påföljande klimatkonferenser ordnade av FN har varit de arenor där den politiska viljan har mobiliserats för att starta klimatarbetet. Det krävs dock ett kontinuerligt samarbete över internationella gränser och på olika plattformar för att förstärka åtgärderna i en sådan omfattning att en verklig omställning kan uppnås. Lokala initiativ på gräsrotsnivå är viktiga för att skapa engagemang och förankra verksamheten i de lokala utmaningarna i varje samhälle. För att fastställa ambitionsnivån och gå framåt tillsammans är det avgörande att bygga upp globala nätverk och att samarbeta över gränserna.

De ledande aktörerna i olika regioner har redan gått vidare, nu är det dags att snabbt följa efter.

Vi ska inte uppfinna hjulet på nytt. Pionjärregionerna, som Hydrogen Valley i Groningen, har satt upp ribban för de övriga regionerna. Genom samarbete mellan regioner (och aktörer i regionerna) kan vi påskynda kunskapsuppbyggnaden och lära oss (!) av tidigare misstag. Det är inte genomförbart eller ens möjligt att bara kopiera lösningar från en plats till en annan. Genom studiebesök på olika platser och genom att inhämta kunskap om olika sätt att skapa ekosystem som hanterar klimatkrisen kan vi välja vilka metoder som bäst passar våra lokala behov.

Farten av omställningen beror i allt väsentligt på människorna, organisationerna och deras förmåga att samarbeta och dra nytta av sina synergier för en gemensam sak.

Vi måste erkänna att olika intressen eftersträvas och slåss om dominans i politiken för den gröna omställningen. Det finns olika sätt att delta i styrningen av framtidens riktning. Att bygga upp samarbetsnätverk och proaktivt utforma den egna regionens roll i omställningen är två viktiga sätt att påverka utvecklingens gång.

Sammanfattning av de viktigaste lärdomarna från besöket i Groningen och Eemashaven för att utveckla vätgasekonomin

I Groningen-regionen finns HEAVENN-projektet, som av Europeiska kommissionen erkänns som Europas första vätgasdal. Så kallade Hydrogen Valleys har blivit ett globalt fenomen med ledande vätgasprojekt som växer fram runt om i världen. Dessa dalar ses som nästa generations knutpunkter för utvecklingen av vätgasmarknaden. Groningen-regionens ambition och målet för HEAVENN-projektet är att "lära och lära ut, inspirera och samarbeta: för att hjälpa grön vätgas att bli energins superhjälte!". Det här är mina slutsatser från exemplet HEAVENN, kompletterat med ytterligare några referenser, för att stöda uppbyggnaden av en vätgasdal i vår region:

1. Bygg upp en gemensam vision och strategi för regionen som olika aktörer förbinder sig att följa.

Fokusera på regionens behov och fördelar:

Groningen-regionen ligger ovanpå en stor reservoar av naturgas och har karaktäriserats som en gasenergidal. På grund av de jordbävningar som uppstod i samband med utvinningen av gasen fattades dock ett politiskt beslut om att fasa ut användningen av fossilgas och gå över till netto-nollanvändning senast 2035. Det konkreta hotet om jordbävningar har varit en viktig utlösande faktor för att sätta i gång den gröna omställningen.

Takeaway för den egna regionen: Strategin och visionen för en region måste anpassas till regionens särskilda möjligheter och utmaningar. Det är viktigt att definiera hur regionen ska nå sina egna klimatmål och utnyttja befintliga lokala tillgångar för att skapa affärer i den framväxande vätgasekonomin. En kartläggning av hur värdekedjorna täcker regionen är ett första steg, som måste följas av att gemensamma projekt byggs upp.

Man behöver leda samarbetet mellan nyckelaktörer:

I Groningen har målet varit att få både industrin och den regionala offentliga sektorn att komma överens om vad de är beredda att engagera sig i och investera i för att uppnå förändring. Statlig finansiering har varit nödvändig för att börja genomföra dessa åtaganden och det har krävts mycket medvetenhet och kunskapsuppbyggnad hos de centrala myndigheterna. Det har också varit en utmaning att hantera motstridiga intressen. Detta är fortfarande en pågående process.

Takeaway för den egna regionen: visionen om koldioxidneutralitet kan endast nås om alla relevanta intressenter engagerar sig i målen. En viktig fråga som måste besvaras är vem som ska ta ledningen för att samordna olika aktörer och bygga upp konsortiet i regionen. Denna aktör måste ha tillräcklig legitimitet och muskler för att få med sig det ekosystem av aktörer som ska enas om de gemensamma målen och avsätta resurser för att uppnå dem. Det är viktigt att komma överens om roller och resursinvesteringar tidigt i uppbyggnaden av partnerskapen, för att säkerställa ett tillräckligt engagemang.

Skaffa tillräckligt politiskt stöd och både offentlig och privat finansiering:

Flaggskeppsprojektet för utvecklingen av vätgasekonomin i norra Nederländerna är HEAVENN-projektet, som är ett storskaligt program med demonstrationsprojekt som sammanför centrala delar: produktion, distribution, lagring och lokal slutanvändning av vätgas (H2) till en fullt integrerad och fungerande "H2-dal" (H2V), som kan tjäna som en modell för anpassas för hela Europa och utanför. Projektet finansieras genom ett bidrag på 20 miljoner euro från Europeiska unionen (det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas, FCH JU, numera Clean Hydrogen Partnership) med en offentlig-privat samfinansiering på 70 miljoner euro, vilket innebär att projektets totala storlek uppgår till cirka 90 miljoner euro. Detta sexåriga projekt inleddes i januari 2020. 

Takeaway för den egna regionen: De ledande aktörerna bör börja med att kartlägga den finansiering som är möjlig för att bygga upp en vätgasdal i regionen. En kombination av privata investeringar samt regionalt och statligt stöd kommer att behövas för att fylla luckorna. Detta är en av hörnstenarna i uppbyggnaden av regionala vätgasdalar och en av de mest kritiska och utmanande delarna av utvecklingen.
 

2. Utnyttja regionens unika kapacitet och resurser.

Bygg på de befintliga resurserna och den industriella infrastrukturen:

Byggstenarna i visionen för vätgasutveckling i Groningenregionen är följande: 1. En betydande ökning av förnybar energiproduktion från havsbaserad vindkraft. 2. Utnyttjande av befintlig gasinfrastruktur och anpassning av den för att den ska kunna användas för vätgas. 3. Lagring av vätgas i saltgrottor. 4. Anpassning av befintliga energitillämpningar för vätgas (t.ex. förbränning av naturgas för uppvärmning) och skapande av nya (användning av vätgas i transportsektorn). Strategin är att bli en nettoimportör av vätgas och övergå från användningen av fossilgas. Hamnens strategiska fokus är att vara navet för byggandet av havsbaserad vindkraft i Nordsjöområdet.

Takeaway för den egna regionen: Vätgasstrategin i Österbotten och den större Bottenviksregionen måste fokusera på att utnyttja regionens särskilda styrkor, som skiljer sig från andra delar av Europa. Senaste scenarier pekar på möjligheten att Finland och särskilt västkusten kan bli en nettoexportör. Det avgörande kommer att vara en acceleration av vindkraft både på land och till havs. Om mängden vindkraft ökar enligt framtidsutsikterna kan även vätgas bli en ny hörnsten i den finska ekonomin.

kLäget vid kusten kan bli en klar tillgång om viktiga infrastrukturinvesteringar görs i tid. Enligt en nyligen genomförd studie  förväntas hamnekosystem spela en avgörande roll för expansionen av den europeiska vätgasmarknaden fram till 2050.  Hamnarna kommer att vara viktiga hyresvärdar för import- och exportknutpunkter för vätgas, som alliansbyggare och som kritiska investerare i infrastruktur för vätgasekonomin (exportterminaler, lagring och bunkring). Förutom hamninfrastruktur är andra viktiga infrastrukturutvecklingar till exempel rörledningar och tankstationer. Rörledningen Nordic Hydrogen Route skulle kunna användas både för lagring och transport av vätgas som förbinder hela Bottenviken. Detta är massiva nya investeringar som krävs.

Utarbeta en tydlig roll för regionen på global nivå:

Region Groningen vill vara en föregångare i den gröna övergången på global nivå, eftersom den redan har börjat genomföra förändringar i sitt energiproduktionssystem och minskat beroendet av fossila bränslen. Uppbyggnaden av vätgasdalen är ett exempel för andra regioner på hur man kan styra lokala energisystem bort från beroendet av fossil energi. Regionen verkar emellertid sakna lokala teknikföretag som skulle kunna erbjuda lösningar som utvecklats i regionen för global export.

Takeaway för den egna regionen: Trots vätgasekonomins potential för Finland och i synnerhet för Bottenviksområdet kvarstår frågan om vilket fokus slutprodukten, som ska exporteras, ska ha. För tillfället verkar de första användarna av vätgas vara centraleuropeiska förbrukare av e-bränslen (grön vätgas som används för att producera syntetisk metan, metanol och ammoniak). De största användarna av grön vätgas i Bottenviksregionen i framtiden kommer troligen att vara stålverk och gödselproducenter. Att definiera de regionala användarna och bygga upp vätgaskonsortier tillsammans med dem är nyckeln till en lansering av vätgasekonomin i regionen.

I Österbotten planerar flera ledande företag redan pilot- och demonstrationsanläggningar, där teknik- och processkunskap används för att bygga lösningar i olika delar av vätgasekonomins värdekedja. Genom dessa projekt utvecklar företagen den kunskap och kapacitet som behövs för att erbjuda lösningarna även för global export.  Kommuner och energibolag kan ha en central roll när det gäller att tillhandahålla lokala företag välbehövliga demonstrationsplattformar för sina lösningar. Genom att vara en föregångare i energiomställningen på global nivå finns det möjlighet för regionala företag att få ett försprång för att erbjuda testade lösningar för de globala marknaderna.

Säkerställa politiskt stöd och de lokalsamhällenas engagemang:

Utöver de ekonomiska och tekniska resurser som behövs måste frågor om acceptans och kunskapsbehov tas upp. Regionen Norra Nederländerna, där Groningen ingår, har fått finansiering från Europeiska fonden för rättvis övergång för övergången till en klimatneutral ekonomi. På grund av beslutet att avsluta gasutvinningen i Groningenregionen och en ekonomisk struktur som är starkt beroende av fossila råvaror och bränslen kommer omkring 20 000 arbetstillfällen i norra Nederländerna att påverkas. Övergången erbjuder ändå möjligheter till nya arbetstillfällen och ekonomisk verksamhet.

Takeaway för den egna regionen: Genom att tidigt öka medvetenheten hos allmänheten och tillhandahålla adekvat information genom infokampanjer och dialogmöten kan man skapa förståelse och bidra till att förtydliga kraven och fördelarna med övergången. Man måste få stöd från politiker och lokalsamhällen, och detta kan endast ske genom att man tar hänsyn till alla berörda parters olika perspektiv, incitament och motiv. Även om Finland inte är så starkt beroende av fossila bränslen i sitt energisystem och på sin arbetsmarknad som många andra regioner, kommer vätgasekonomin att ha en stor inverkan på frågor kring markanvändning, utveckling av ny kompetens och nya arbetstillfällen samt hur riskerna och vinsterna med vätgasekonomin ska fördelas. Allt detta är frågor som kräver att olika perspektiv förenas och att man skapar win-win-situationer för de berörda, om utvecklingen av en vätgasekonomi i regionen ska lyckas och vara hållbar på lång sikt.

Källor:

“Pre-study on the transition to a hydrogen economy, specifically in Northern Ostrobothnia” published by the Technical Research  Centre (VTT) at the event “Northern Power - H2 NOW!” 22 March 2023
(https://www.both2nia.com/application/files/6816/7949/3478/Pre-study_on_transition_to_hydrogen_economy_specifically_in_Northern_Ostrobothnia_final_16_3.pdf)

Sivill, Leena; Bröckl, Marika; Semkin, Nikita; Ruismäki, Antti; Pilpola, Henriikka; Laukkanen, Olli; Lehtinen, Hannele; Takamäki, Saana; Vasara, Petri; Patronen, Jenni (2022): Vetytalous – mahdollisuudet ja rajoitteet. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2022:21

https://www.clean-hydrogen.europa.eu/media/publications/study-hydrogen-ports-and-industrial-coastal-areas_en
 

Läs mer om Heavenn-projektets resa till den första europeiska vätgasdalen: https://www.newenergycoalition.org/en/knowledge-base/report-from-heavenn-to-sustainable-hydrogen-valleys/

Läs mer om hur de mest avancerade vätgasdalarna i Europa arbetar med att få finansiering och stöd från aktörer: https://h2v.eu/analysis/best-practices.