Hoppa till innehållet
22.8.2025 | Article

Finland kan tjäna 10-20 miljarder euro på RFNBO-bränslen

"Den finska regeringen, skogsindustriföretag och skogsägare bör sträva efter att påskynda avskiljningen och användningen av biobaserad koldioxid", skriver Petteri Laaksonen, direktör för energisystemforskning vid LUT University, och professor Christian Breyer i ett uttalande.

Petteri Laaksonen
Petteri Laaksonen
Director of Energy Systems Research, LUT University
Christian Breyer
Christian Breyer
Professor, LUT University
Finland kan tjäna 10-20 miljarder euro på RFNBO-bränslen
Metsä Fibres massafabrik i Rauma har startat ett projekt för att fånga upp koldioxid. Foto: Metsä Group

Den finska industrin producerar årligen cirka 28 miljoner ton biobaserade koldioxidutsläpp (bio-CO2), vilket gör Finland till den näst största producenten (40 %) i Europa. Den största andelen, cirka 24 miljoner ton, genereras i massaproduktionen. 

Bio-CO2 är den enda koldioxid som enligt EU:s regelverk accepteras som råvara för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung (RFNBO).

Eftersom EU har infört en inblandningsskyldighet för bränsleproducenter för RFNBO-bränslen kommer efterfrågan på biobaserade bränslen som härrör från koldioxid att växa snabbt under 2030-talet. Lagstiftningskraven för att ersätta oljebaserade bränslen kommer att träda i kraft snabbt.

Potentialen för Finland att producera RFNBO-bränslen från biobaserad koldioxid med hjälp av grön el skulle överstiga två gånger det nuvarande inhemska bränsleförbrukningsbehovet, med årliga intäkter på 10-20 miljarder euro.

Planeringen är för långsam

För att möta den ökande efterfrågan måste bränsleproduktionen öka snabbt. Merparten av Finlands utsläpp av bio-CO2 - cirka 24 miljoner ton - kommer från massabruken. För närvarande undersöker skogsindustriföretagen potentialen för biobaserad CO2-fångst, men med begränsade insatser. De största träförädlingsföretagen i Finland är UPM, Stora Enso och MetsäGroup.

För att tillgodose EU:s efterfrågan på enbart RFNBO-fotogenbränsle 2035 - uppskattningsvis 500 000 ton - skulle det krävas avskiljning av bio-CO2 motsvarande utsläppen från cirka tre stora massafabriker, totalt cirka 7,5 miljoner ton.

Planeringen för biobaserad avskiljning och användning av koldioxid (CCU) är för långsam och låst av skogsindustriföretagen. Den nödvändiga tekniken är dock tillgänglig (tekniknivå 9).

Affärsnyttan kommer inte att vara för evigt eftersom utvecklingen av direkt infångning i luften (DAC) fortsätter. Den förväntas bli betydande efter 2040. Tekniken håller på att utvecklas och den ledande regionen är fortfarande Europa, men Kina förväntas snart bli omsprunget.

Regeringen och skogsägarna kan påskynda lösningar

Den finska regeringen bör använda nationell lagstiftning för att påskynda liberaliseringen av biobaserat kol för att realisera dess ekonomiska värde. Dessa åtgärder kan omfatta incitament, ett system för handel med utsläppsrätter för bio-CO2 eller en kombination av dessa.

Med tanke på det affärsmässiga värdet av biobaserat kol bör företag som producerar det aktivt söka partnerskap med energibolag med marknadstillträde och avancerad teknik. Detta skulle förbättra industrins lönsamhet och verksamhetsförutsättningarna i Finland.

Ett alternativ är att skogsägare börjar kräva åtgärder och åtaganden från massabruken för att fånga in och använda koldioxid vid virkesförsäljning. Detta kan göras till exempel genom MTK (Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter).


Positionspapperet av Petteri Laaksonen, Director of Energy Systems Research vid LUT University, och professor Christian Breyer publicerades ursprungligen på LUT Universitys webbplats.