Nordiska företag får hjälp på den tyska vätgasmarknaden

DWV främjar en mera utbredd användning av vätgas. Som branschorganisation för industrin är dess viktigaste uppgift att bedriva lobbyverksamhet för en reglering som gör det enklare att använda vätgas. DWV genomför också olika studier om vad som händer inom vätgassektorn. I DWV:s olika arbetsgrupper har medlemmarna möjlighet att diskutera olika vätgasrelaterade ämnen med varandra. 

Omkring 170 industriföretag från tysktalande länder utgör den största majoriteten av medlemmarna. Bland medlemmarna hittar man också några andra aktörer och tidigare hade man till och med några personliga medlemmar.  

Tyskland letar efter vätgas 

I tyska vätgaskretsar är Finland särskilt intressant som en potentiell exportör av vätgas till Tyskland. Ryktet har spridit sig att det finns gott om plats för vindkraftverk i de nordliga utkanterna av Europa och att de nordiska länderna tack vare att de har en relativt liten befolkning har liten efterfrågan för egen konsumtion.  

Det är lättare att transportera ren vätgas från europeiska länder till Tyskland via rörledningar än via fartyg från andra kontinenter. På marknaden för syntetiska bränslen kan konkurrensen vara större. 

• Från länder utanför Europa importeras framför allt raffinerade vätgasprodukter, t.ex. ammoniak för industrin, eftersom de är mycket lättare att frakta med fartyg än ren vätgas. 

Men Weinmann vet att vätgas också behövs i Norden. Han är väl förtrogen med de stora gröna vätgasprojekten i norra Sverige, eftersom han tidigare har arbetat för Vattenfall. 

 Oliver Weinmann är en av nyckelpersonerna i den tyska vätgasekonomin.

Biogent kol behövs för produktion av syntetiska bränslen och metanol 

Det finns trots detta många variabler i lönsamhetskalkylerna. 

• Nordens billiga biogena koldioxid kan ändra lönsamhetskalkylerna, så det kan löna sig att importera syntetiska bränslen eller metanol till Tyskland, säger Weinmann. 
• Och så länge som det inte går några vätgasledningar från Finland till Tyskland är det bekvämaste sättet att transportera energi också från Finland fortfarande i form av syntetiska bränslen - i synnerhet som det redan finns en blandningsskyldighet för dem i vissa EU-länder, även om EU:s reglering ännu inte är klar. 

Weinmann påminner ändå om att marknaden för syntetiska bränslen är liten i förhållande till den totala marknaden. Till exempel står flygbränslen endast för tre procent av de totala koldioxidutsläppen. 

Tyskland behöver energi i gasform 

Tyskland och länderna norr om Östersjön har en stor skillnad när det gäller utvecklingen av vätgasekonomin. Tysklands ekonomi är starkt beroende av naturgas, medan naturgasens roll i Sverige och Finland har varit nästan försumbar jämfört med Tyskland. I och med att gasen har en så viktig roll har det varit lätt för Tyskland att satsa på omfattande användning av vätgas, medan de nordiska länderna i första hand endast har fokuserat på att elektrifiera så mycket som möjligt. 

• Tyskland har byggt 64 gigawatt för vindkraft och 66 gigawatt för solenergi. Redan detta skulle täcka  ungefär hälften av vår elförbrukning. Och av all energi som förbrukas i Tyskland är endast en fjärdedel el, resten gas, olja och kol. 

För närvarande är vindkraftens toppeffekt i Finland knappt 6 gigawatt. 

• Oavsett vad vi gör kan vi inte i Tyskland överleva enbart på vår egen förnybara energi. Energikonsumtionen är för hög. Vi är tvungna att importera stora mängder energi - och det enklaste sättet att göra det är genom rörledningar. Visst har vi kapacitet att importera också stora mängder vätgas eller ammoniak över långa avstånd, men ofta är det ekonomiskt mera förnuftigt att importera från närliggande europeiska länder. 

Tyskland kräver teknikneutralitet 

Den otillräckliga inhemska tillväxten av förnybar el förklarar också varför Tyskland nyligen pressade EU att tillåta användningen av syntetiska bränslen i bilar långt in på senare halvan av 2030-talet - till många nordbors förvåning.  

Weinmann påminner om att det inte är lika enkelt att genomföra en omfattande elektrifiering av samhället överallt som i norra Europa. 

• Medan elnätet i Finland och Sverige fungerar bra och är pålitligt, är detta inte fallet till exempel i många sydeuropeiska länder. I dessa länder kan det finnas ett större behov av att under en längre framtid använda förbränningsmotorer under än i norr. 
• Jag anser att vi ska vara neutrala vad gäller tekniken och inte reglera allting. 

Vätgas för uppvärmning? 

I början av april beslutade den tyska regeringen att vid sidan av förnybar energi stödja övergången till vätgas i uppvärmningen. 

• Samma sak gäller för uppvärmning som för transporter. I alla länder kommer elöverföringssystemet under en lång tid framöver inte att klara av att man med en snabb tidtabell installerar en värmepump i varje hus. Om billig vätgas längre fram kommer ut på marknaden i tillräckliga mängder även för uppvärmning, varför skulle det då inte vara ett alternativ? Så låt marknaden bestämma.  
• Men om detta sker är det nog inte heller inom den närmsta framtiden, eftersom industrin och transportsektorn först behöver stora mängder vätgas. 

Hjälp för att få tillträde till den tyska marknaden 

Tyska organisationer försöker hjälpa tyska företag att få tillträde till den finska, svenska och estniska marknaden. Men de arbetar också i andra riktningen. 

Till exempel erbjuder det tyska handelskammarnätverket i utlandet (AHK) också individuella tjänster för marknadstillträde, till exempel marknadsanalyser, till företag i Finland, Sverige och Estland. Finska företag kan få Business Finland-finansiering för AHK:s tjänster. 

• Dessutom kan DWV också hjälpa till, säger Weinmann. 

Weinmann påpekar att det också finns många investerare och affärscentra i Tyskland som letar efter startup-företag inom vätgasindustrin. 

Kom till AHK-seminariet i Helsingfors den 9 maj för att höra vad Finland och Tyskland kan erbjuda varandra för att utveckla vätgasmarknaden.

Registrera dig här