Experter från Uleåborgs universitet studerar vätgas från flera olika synvinklar

I dag produceras vätgas huvudsakligen av fossil naturgas, men inom en snar framtid kommer vätgasproduktionen att övergå till en utsläppsfri elektrolysprocess, där vatten bryts ner till vätgas och syre med hjälp av elektricitet. Att producera väte av vatten genom elektrolys kräver dock en stor mängd energi. Uleåborgs universitet utvecklar alternativa utsläppsfria och energieffektiva sätt att producera vätgas.

En lovande metod är att producera vätgas fotokatalytiskt med hjälp av solljus. Professor Marko Huttulas grupp studerar strukturer som fjärilsvingar och växtblad för att göra vätesolpaneler effektivare. Huttula har upprepade gånger uttryckt oro över och kritiserat EU:s och Finlands nuvarande planer på att basera vätgasöverföringen på elektrolys, vars enorma energiförbrukning enligt Huttula inte kan ignoreras utan måste granskas realistiskt.

Professor Wei Cao utvecklar en ny generation fotokatalysatorer för vätgasproduktion med stöd av EU-medel. De nya katalysatorerna kommer att göra det möjligt att med hjälp av solljus producera väte direkt av vatten helt utan elektricitet.

Professor Riitta Keiski är en pionjär inom forskningen om heterogen katalys och fotokatalys i Finland och har stärkt forskningen inom området vid Uleåborgs universitet. Keiskis forskargrupp har utvecklat katalysatorer för vätgasproduktion och fotokatalys och fokuserar på globala forskningsfrågor som rör grön kemi och teknik samt hållbarhetsbedömning.

Metanpyrolys har låga utsläpp och låg elförbrukning och används redan i dag för att producera vätgas. Vid metanpyrolys spjälker man natur- eller biogas och separerar vätgasen från kolet. Det rena kolet kan utnyttjas för att tillverka kolnanorör som går att använda i ny batteriteknik. Professor Ulla Lassi leder forskningsenheten för hållbar kemi och är sakkunnig bland annat inom utvecklingen av batterikemi.

Vätgas i ståltillverkning och transport, vätgasbeständigt stål och affärsmodeller för vätgasekonomin.

Inom ståltillverkningen erbjuder användningen av vätgas som reduktionsmedel och energikälla ett betydande användningsområde för vätgas och en möjlighet att minska koldioxidutsläppen inom metallindustrin, upp till cirka 7 % av Finlands utsläpp. Professor Timo Fabritius, som också samordnar Hydrogen Research Forum som samlar finländska forskningsorganisationer, är bekant med vätgasbaserad stålproduktion.

Vätgas avdunstar lätt och kräver tillräckligt täta metallbehållare för lagring och transport. Uleåborgs universitet har en internationellt erkänd position inom utvecklingen av höghållfasta stålsorter. De kan också användas för att t.ex. göra tunga fordon lättare och minska transportutsläppen i Finland med upp till 7-8 procent. Professor Jukka Kömi är expert på specialstål.

Vätgas som lämpar sig för transportbränslen finns redan och raffinerad vätgas kan användas i bränslen utan betydande investeringar i befintlig distributionsinfrastruktur. Professor Juho Könnö är expert på fordons- och industriteknik.

Det räcker inte enbart med tekniska framsteg för att minska utsläppen, utan det behövs också affärsmodeller för att de ska kunna utnyttjas som en del av en bredare internationell energi- och vätgasekonomi.

Handelshögskolan vid Uleåborgs universitet utvecklar nya affärsmodeller som professor Veikko Seppänen, direktör för Martti Ahtisaari-institutet, känner till.

Läs mer om vätgas- och stålforskning vid Uleåborgs universitet https://www.oulu.fi/en/research/hydrogen-future-and-sustainable-steel