Hoppa till innehållet
22.12.2022 | Article

Svenska och finska vätgasledningar ansluter sig till nya tyska vätgasledningar

Gasledningsföretag i olika Östersjöländer planerar att bygga vätgasledningar från Sverige och Finland till Tyskland.

Visa Noronen
Visa Noronen
Kommunikation, BotH2nia Network
Svenska och finska vätgasledningar ansluter sig till nya tyska vätgasledningar

Nordion Energi, OX2, Gasgrid Finland och Copenhagen Infrastructure Partners undersöker möjligheten att bygga en vätgasledning till 2030 som förbinder Sverige, Finland och Tyskland genom Åland. Rörledningen Baltic Sea Hydrogen Collector (BHC), som kommer att korsa Östersjön, skulle också kunna förbinda Gotland med Bornholm i Danmark, där en mycket stor mängd vindkraftsproduktion håller på att tas i bruk. 

Samtidigt har Elering (Estland), Conexus Baltic Grid (Lettland), Amber Grid (Litauen), GAZ-SYSTEM (Polen) och ONTRAS (Tyskland) också undertecknat ett samarbetsavtal med Gasgrid Finland för att bygga en vätgasinfrastruktur från Finland via de baltiska staterna och Polen till Tyskland.  

Stort vätgasnätverk på väg till Tyskland 

Förra veckan meddelade ONTRAS att man också kommit överens med de tyska företagen Gascade och Terranets om att konvertera befintliga naturgasledningar i Tyskland för att kunna transportera vätgas med låga koldioxidutsläpp från Östersjöområdet till södra Tyskland senast 2025. De tre rörledningsbolagen skapar därmed ett 1 100 km långt nord-sydligt nät av vätgasledningar i Tyskland från kusten till de stora industriområdena i södra Tyskland. 

Målet är att ansluta vätgasledningsnätet, som börjar i Tyskland, till Bornholm i Danmark senast 2027 och till Österrike, Tjeckien, Polen och Frankrike senast 2030. Vätgasmolekyler som produceras i Sverige kan på så sätt i princip hamna i industriell användning långt in i Centraleuropa. 

Ett 5 000 km långt vätgasledningsnät i Östersjön 

Projekten Nordic-Baltic Hydrogen Corridor och Baltic Sea Hydrogen Collector, liksom den nordiska vätgasledningen Nordic Hydrogen Route runt Bottenhavet som tillkännagavs tidigare i våras, går nu in i den förberedande samrådsfasen, där man också kommer att undersöka EU:s finansieringsmöjligheter.  

Projekten skulle kunna öka den totala längden på Östersjöns vätgasnätverk till 5 000 km, vilket skulle göra det möjligt för Östersjöregionen att producera 90 % av den vätgas som EU ska producera enligt REPowerEU-planen i slutet av detta årtionde. 

Rörledningar kommer att transportera stora mängder energi till låga kostnader 

När projekten för vätgasledningar är klara kommer de att ha stor betydelse för utvecklingen av Östersjöregionens vätgasekonomi. En stor mängd utsläppsfri elproduktion håller på att byggas i närheten av den planerade rörledningsrutten, framför allt baserad på vindkraft och solenergi på land och till havs. Vätgasledningen kommer också att göra det möjligt att relativt billigt transportera stora mängder energi från elproducerande regioner till långväga regioner med hög förbrukning, t.ex. från Sverige till Tyskland.  

Eftersom det är betydligt billigare att transportera vätgas genom gasledningar än att transportera vätgas med fartyg, ger vätgasledningen nordisk vätgas en konkurrensfördel jämfört med vätgas som produceras med solenergi nära ekvatorn till en lägre kostnad. 

Nya investeringar i svensk och finsk industri 

Vätgasledningar kommer att säkerställa en kontinuerlig tillgång till väte till låg kostnad för industrin i de nordiska länderna, vilket kan gynna t.ex. gödsel- och oljeraffinaderiindustrin, som redan använder vätgas.  

Vätgasledningen kommer också att säkerställa fortsatt tillgång till väte till låg kostnad för nya industrier, särskilt stål och syntetiska bränslen. Vätgas kan redan produceras i kraftverk och transporteras via rörledningar, t.ex. till skogsbruksanläggningar där biogen koldioxid kan kombineras med väte för bränsleproduktion. Detta stärker potentialen för nya investeringar i Finland. 

Förvaring i polska grottor 

Vätgasledningen kommer också att göra det möjligt att lagra vätgas på de mest lämpliga platserna. Det finns till exempel inga underjordiska saltgrottor i Sverige och Finland som lämpar sig väl för vätgaslagring, men det finns gott om sådana i Polen. Den nordiska vätgas som produceras under perioden med riklig produktion kan alltså lagras i Polen tack vare rörledningarna och användas när den billigaste elen är mindre tillgänglig. 

Polska företag har redan erbjudit möjligheten att lagra vätgas söder om Östersjön, men hittills har det inte varit ekonomiskt lönsamt.