Hoppa till innehållet
7.6.2022 | Article

Företag gör framsteg i användningen av vätgas

De första stora vätgasprojekten har redan inletts kring Bottniska viken. Företagen presenterade sina projekt på BotH2nia Goes Oulu and Raahe-evenemanget 5–6.5.2022. Cirka 60 personer deltog i presentationerna vid Uleåborgs universitet och vid kulturhuset Tapahtumatalo Raahe i Brahestad. Ungefär lika många lyssnade på webbinariet på distans.

Bild: Susanna Halonen/Brahestads stad.

Företag gör framsteg i användningen av vätgas

Direktören för Brahestadsregionens utveckling Pasi Pitkänen välkomnade deltagarna i BotH2nias evenemang till metallindustristaden Brahestad.Direktören för Brahestadsregionens utveckling Pasi Pitkänen välkomnade deltagarna i BotH2nias evenemang till metallindustristaden Brahestad. Bild: Susanna Halonen/Brahestads stad.

 

Det mest kända vätgasprojektet vid Bottniska vikens stränder är SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls gemensamma Hybrit, där stål produceras nästan utsläppsfritt med hjälp av vätgas. Gruppchef Rick Abrahamsson från Vattenfall välkomnade det planerade vätgasröret runt Bottenviken.

"Nu måste vi både betona vätgasens stora möjligheter samt diskutera problemen relaterade till den, och de största problemen har anknytning till planläggningen. Många känner ännu inte till vätgasen ordentligt", berättade Abrahamsson.

Enligt Abrahamsson samarbetar Vattenfall nu en hel del med andra stora företag som till exempel flygbolaget SAS.

"Vattenfall investerar nu stora summor i vätgas", berättade Abrahamsson.

Att tillverka stål med hjälp av vätgas har en direkt inverkan även på den finska sidan, särskilt i den finländska metallindustrins stora stad Brahestad. SSAB är stadens största arbetsgivare med 2700 lokala löntagare.

Enligt processutvecklingschef Jarmo Lilja har SSAB redan levererat de första partierna av fossilfritt stål till sina kunder. Partierna har producerats vid Hybrits pilotanläggning i Luleå. SSAB har som mål att avskaffa koldioxidutsläppen från sin stålindustri innan slutet av detta årtionde. Även Brahestads stålfabrik kommer i samband med detta att förnyas.

Enligt Lilja kan övergången från fossilt kol till grön energi ge besparingar på 700 miljarder svenska kronor per år som SSAB föredrar att använda på nya investeringar.

SSAB:s stålverksområde i Brahestad.SSAB:s stålverksområde i Brahestad. SSAB planerar att i Norden övergå till att använda teknik som nästan helt och hållet stoppar koldioxidutsläppen från stålproduktionen. Bild: Susanna Halonen/Brahestads stad.

Projekt i Norra Österbotten

I Norra Österbotten finns redan flera företag vars affärsverksamhet utvecklas tack vare vätgasen.

Exempelvis Skarta har flera projekt på gång både i Finland och i Sverige. Skarta Energys vice verkställande direktör Vikke Saarelainen betonade fördelarna med närenergi och påminde om möjligheterna med solenergi även i Finland. Till exempel i Utajärvi kommer största delen av energin att produceras med sol.

Q Power, som deltar i flera vätgasprojekt på riksnivå, erbjuder en teknik som gör det möjligt att producera metan i en bioreaktor på ett hållbart sätt och i stora mängder.

"Reaktorns verkningsgrad är över 80 procent", berättar försäljningschef Sami Lakio.

För metanproduktionen kan man använda vätgas som producerats av vatten med hjälp av förnybar energi samt koldioxid som tagits tillvara från industrins utsläpp. Q Power arbetar också vid biogasanläggningar och avstjälpningsplatser där högklassiga bränslen kan förädlas från lågklassiga gaser som uppstår på avstjälpningsplatserna. De mikrobiologiska metaneringsenheternas skalbarhet möjliggör produktion från 1 MW till över 100 MW.

I Brahestad förbereder man sig redan nu på den nya vätgasindustrins ankomst genom att söka lämpliga placeringsområden. Miljökonsult Karoliina Markuksela från Ramboll Finland presenterade under evenemanget en utredning över lämpliga placeringsområden för vätgasindustrin i Brahestadsområdet.

När man söker lämpliga områden för vätgasindustrin ska man beakta till exempel naturvärden, skyddsavstånd till bosättning, transporten av vätgas samt de trafikförbindelser som produktionen förutsätter och placeringen av övrig infrastruktur. Vad gäller Brahestad specificerar utredningen tre regioner som i framtiden lämpar sig för vätgasindustrin bland annat för deras goda läge och områdenas storlek.

Brahestads hamn har blivit den största importhamnen för vindkraftverk i Finland.Brahestads hamn har blivit den största importhamnen för vindkraftverk i Finland. Bild: Susanna Halonen/Brahestads stad.

Internationella företag även i Finland

Sunfire, som har sitt högkvarter i Dresden i Tyskland och specialiserar sig på elektrolysteknik, erbjuder elektrolysapparater för industriell tillämpning. I sortimentet ingår trycksatta alkaliska och fastoxid-elektrolysörer (SOEC) för produktion av väte och syntesgas. Hittills har 250 MW av denna alkaliska tryckteknik installerats och Sunfire håller på att höja sin produktionskapacitet till storleksklassen gigawatt.

Försäljningschef (Vice President Sales Electrolysis) Wolf Thyssen berättar att fastoxid-elektrolysörer är bäst lämpade för att minska på elbehovet eftersom deras verkningsgrad är 84 procent. Enligt Thyssen har storleken på Sunfires SOEC-elektrolysörer vuxit till flera megawatt och dessa levereras till Neste Rotterdams raffinaderi. I Finland förväntas P2X Solutions börja producera vätgas med Sunfires trycksatta alkaliska elektrolysörer 2024.

Lhyfe använder förnybar energi för att producera vätgas genom elektrolys av vatten. Verksamheten utvecklas nu på olika håll i Europa, eftersom målet är att snabbt minska utsläppen från trafiken och industrin.

"Vi har redan den första anläggningen i bruk, med vindkraft och saltvatten som inmatning i processen", säger Björn Santana Arvidsson, regionchef i Norden och Storbritannien.

Lhyfe har leveranslösningar för vätgasproduktion både på land och till havs. Vätgasproduktionsenheternas kapacitet varierar från 200 kilos flyttbara lösningar till 50 000 kilo vätgas per dag. Arvidsson presenterade som exempel en liten enhet som producerar vätgas till Deutsche Bahns tåg. Lhyfe deltar redan i över 90 projekt i Europa, varav flera finns i Finland och Sverige.

En av de stora vätgasproducenterna på världsmarknaden är Air Liquide. Dess globala vätgasaffärsverksamhet, som täcker hela värdekedjan för gasen, genererar redan en försäljning på 2 miljarder euro per år. Produktionschef Juha Ahvenlampi bedömer att Rysslands angrepp på Ukraina kommer att öka intresset för vätgas i Europa, eftersom EU-länderna strävar efter att minska sitt beroende av import av gas, olja och stenkol från Ryssland.

Försäljningschef Wolf Thyssen på Sunfire, som tillverkar elektrolysörer, talar via ett webbinarium till publiken i Tapahtumatalo Raahe. Försäljningschef Wolf Thyssen på Sunfire, som tillverkar elektrolysörer, talar via ett webbinarium till publiken i Tapahtumatalo Raahe. Bild: Susanna Halonen/Brahestads stad.

Mera nytta av biomassa med hjälp av vätgas

Forsknings- och affärsutvecklare Johan Sandstedt på forskningscentralen RISE i Sverige (motsvarande VTT i Finland) betonade vikten av att kontrollera kolcykeln och effektivisera teknologin i bioekonomin. Enligt honom är vätgas en avgörande faktor när begränsade resurser används klokt.

"Av samma biomassa kan man tillverka dubbel mängd biobränsle", säger Sandstedt.

Effektivitet är viktigt. Konkurrensen om kol som tas till vara från biologiska källor ökar hela tiden, eftersom denna typ av kol i allt större utsträckning används för tillverkning av bränslen samtidigt som den lämpar sig som råvara för industrin, till exempel i plastproduktion.

Det finns flera möjligheter att ansöka om EU-pengar för vätgasprojekt, vilket chefen för EU-ärenden Federica Polo från Merinova berättade om. Merinova är Vasa teknologicenter som administrerar EnergyVaasa-klustret. Merinova söker nu också samarbetspartners till en ansökan för ett nytt vätgasprojekt.

Deltagarna i BotH2nias evenemang bekantade sig med hamnen och stålindustrin i Brahestad under en guidad busstur.Deltagarna i BotH2nias evenemang bekantade sig med hamnen och stålindustrin i Brahestad under en guidad busstur. Bild: Susanna Halonen/Brahestads stad.